Smart sängsensor för en bättre sömn och hälsa – utvecklingsprojekt

Sammanfattning

Helsingborgs stad har deltagit i ett utvecklingsprojekt av en smart sängsensor som med hjälp av dataanalys, kontinuerligt ger en helhetsbild av den äldres sömnmönster. Lösningen bidrar till att omsorgen kan bli mer individanpassad och upptäcka hälsoförändringar i ett tidigare skede, vilket främjar ett kvalitativt och proaktivt arbete. Medarbetarna på vårdboendet Nya Kungshult är de första som testar sängsensorn och deras feedback har haft direkt påverkan på produktutvecklingen.

Nyttoeffekter

Nyttor för omsorgstagarna/patienterna:

Försämrad hälsa kopplat till förändringar i sömnkvalitet och rutiner kan uppmärksammas i ett tidigare skede.
Omsorgsarbetet blir mer individanpassat (t.ex. optimering av medicinering för en högre livskvalitet)
Trygghet i form av kontinuerlig observation av hälsoförändringar från medarbetare.

Nyttor för verksamheten:

Möjlighet att optimera resurser efter individens faktiska behov.
Skapar en tillgång till kontinuerlig, uppdaterad och objektiv information som kan delas mellan olika arbetslag.
Resursoptimering efter individens behov och möjlighet till förebyggande åtgärder, tillika uppföljning av åtgärder, gör sensorn till ett verktyg för kvalitetsutveckling.

Nyttor för samhället:

Tekniken möjliggör, via intuitiv trendanalys, tidig upptäckt av förändringar av hälsa hos en äldre i hemmet eller på ett särskilt boende. Vilket bidrar till tidigare, mindre kostsamma, åtgärder och hindrar mer komplexa, reaktiva, åtgärder.

Verksamhet

Vårdboendet Nya Kungshult, Helsingborgs stad.

Användare

Omsorgspersonal på äldreboenden. Anhöriga till äldre som bor hemma.

”Nyttorna som vi initialt ser är att analysen av den enskildes välmående blir bättre, vi kan arbeta mer proaktivt genom insatskorrigeringar och ändringar i genomförandeplanen samt att vi får en mer kvalitativ uppföljning. Utifrån verksamheten och våra medarbetare ser vi informationsteknik som en arbetsmetod för ökad produktivitet i vård- och omsorgsarbetet, samt ett arbetsredskap som ersätter många slitsamma arbetsuppgifter”

Marcus Pellinen, Projektledare, Vård- och omsorgsförvaltningen, Helsingborgs stad

Fördjupning

Behov & Utmaningar

Hälsostörningar kopplat till sömn blir allt vanligare, idag har fler än var tionde svensk sömnproblem. Det innebär en fördubbling av sömnproblem i Sverige under de senaste 30 åren. Många av dem är äldre. Dålig sömn är tätt sammankopplat med nydebuterade psykiska sjukdomar som depression, demens, oro och ångest eller kroppslig sjukdom.

Det är idag svårt att få en helhetsbild över den äldres sömn och rutiner. Ibland observeras sömnen genom att medarbetare studerar den äldre under sömn och sedan skattar sömnen, en tidskrävande aktivitet där informationen blir mycket subjektiv, beroende på vem som gör bedömningen.

Det har också varit svårt att följa upp resultatet av insatta åtgärder, som till exempel sömnmedicinering av de äldre. Vem behöver medicineringen? Är dosen och typen av läkemedel rätt för just den här personen? Blev sömnen bättre? Dessa frågor är idag svåra att svara på, mycket beroende på avsaknaden av ett objektivt underlag. Dålig sömn och en icke optimerad medicinering är även en riskfaktor för fallolyckor, då den äldre ofta har svårt att bli utvilad och får en ökad daglig dåsighet.

Lösning & Funktion

Sängsensorn består av ett nätverk med fyra noder som placeras under sängen, de fångar upp alla tryckförändringar samt skickar automatiskt och kontinuerligt informationen vidare till en databas där den analyseras. I tjänsten ingår tillgång till en webplattform där personalen kan ta del av resultatet av analysen. Resultatet presenteras i ett intuitivt gränssnitt och ger information om när och hur länge en person har sovit, hur många uppstigningar som skett under en natt och om de har sovit lugnt eller oroligt. Informationen presenteras dygnsvis eller i en veckovy för att göra det möjligt att se trender och förändringar över tid.

Sensorn har utvecklats tillsammans med medarbetare från äldreomsorgen och flera applikationsområden har identifierats, framförallt relaterade till kvalitetsavvikelser i levnadssituation som orsakas av olika sjukdomar, så som demenssjukdomar, stroke, diabetes och hjärtsvikt. Dessa kan ge sig uttryck i dålig sömn orsakad av exempelvis besvär med inkontinens, oro och hunger nattetid.

Sängsensorn är öppen i bemärkelsen att en inkoppling mot redan existerande plattformar för välfärdsteknologi är möjlig. Öppenheten främjar informationsintegration och undviker att de tekniska lösningarna blir som enskilda öar där inloggning och datavisualisering m.m. sker på olika ställen.

Tjänsten valdes därför att den ger en objektiv bild av den äldres sömnmönster och rutiner utan att störa vare sig personalen eller den äldre själv. Sensorn är alltid strömförsörjd och ingen interaktion krävs när verktyget är installerat. Tröskeln för att påbörja användningen av sängsensorn är därför mycket låg och projektet kunde snabbt komma igång.

Processen

Initialt arbetades ett gemensamt förslag på avtal och process fram mellan Helsingborgs stad och leverantören. Flera parter från olika stabsfunktioner inom vård- och omsorgsförvaltningen samt en dedikerad projektledare var med vid diskussionerna som formade samarbetet.

Projektet var det första i sitt slag i Helsingborgs stad och samarbetet var en del i starten av en testmiljö av välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Tekniken möttes därför med stort intresse och engagemang från både stabsfunktioner och medarbetare på vårdboendet. Huvudfokus för projektet var att utvärdera sängsensorn från flera perspektiv, dels utifrån den tekniska funktionaliteten och dels utifrån upplevt syfte och nyttoskapande. Det sistnämnda är kritiskt att följa upp och dela med alla intressenter till projektet.

När gemensamma mål och syfte för utvärderingen formulerats, genomfördes en workshop tillsammans med alla medarbetare på vårdboendet för att informera om det planerade projektet, presentera tekniken och lyfta en öppen diskussion om teknikens användning och potentiella möjligheter. Under träffen fångades även eventuella åsikter och farhågor upp kring allmänna uppfattningar om teknikanvändning i äldreomsorgen. Introduktionen var ett viktigt inslag för att bryta ner eventuella barriärer mot implementation, att dela kunskap och låta alla nå ut med åsikter, tankar och idéer.

Utvecklingsprojektet hos Nya Kungshult i Helsingborg startade i officiellt under oktober 2015. Fem sensorer installerades hos fem projektdeltagare och kopplades upp mot analys och webplattform.

Fördjupning i nyttoeffekter

De flesta sensorer som används inom vård- och omsorgsarbetet idag visar endast det för stunden aktuella värdet. Den nya generationen sängsensor inför en extra dimension. Med hjälp av att många olika datapunkter, som analyseras och visualiseras som trender i ett intuitivt gränssnitt, kan vi kontinuerligt följa upp vad som sker och gå tillbaka i tiden för att jämföra med hur det såg ut tidigare. Det gör det enklare att uppfatta förändringar i rutin och sömnmönster som kan bero på försämrad hälsa och möjliggör tidiga insatser.

Under utvecklingsprojektet uppkom flera aspekter som kan skapa nytta i verksamheten och ett stöd i verksamhetens kvalitetsarbete. Främst handlade det om att upptäcka förändringar i levnadskvaliteten hos den enskilde och möjligheten att, med informationen som underlag, sätta in en åtgärd i ett tidigt stadie. Exempelvis gav observationen av underlaget kunskap om eventuella inkontinensbesvär med ett ökat antal toalettbesök, om tidsperioden för nattfasta som framförallt kan påverka äldre med diabetes samt biverkning och effekt av medicinering.

Den objektiva information som sängsensorn skapar, kan användas för att dela kunskap mellan dag- och nattpersonal, något som också visade sig vara en positiv aspekt under projektets gång. Underlaget bildar ett kommunikationsverktyg som stödjer medarbetarna att utföra sitt arbete med en högre nivå av individanpassning och fördela resurser efter behov.

Kommunikation

Tjänsten och utvecklingsprojektet kommunicerades både till interna och externa parter. Medarbetarna, som är användarna av verktyget, fick ta det av information och möjlighet till att diskutera tekniken under projektets introduktion men även under det pågående projektet. Nära dialog fördes även mellan projektledare och leverantör för att säkerställa att den tekniska funktionen uppehölls. Projektledaren ansvarade även att rapportera framsteg och resultat mot intresserade stabsroller inom förvaltningen.

”Informationen som vi har fått löpande har getts på ett språkbruk som har varit lätt att ta till sig och applicera på såväl de boende som hos personal. Vi vet alla att det kan skilja sig från olika yrkeskategorier när vi ska förklara något, att vi kan prata olika ”språk”, men med Kanopy har vi känt att vi har hängt med.”

-Britt-Mari Mattsson, Driftchef, Vård- och Omsorgsförvaltningen, Helsingborgs stad

Lärdomar & Tips

Delaktighet! Starta tidigt en interaktion mellan ledning, medarbetare och utvecklare och öppna upp för en diskussion om teknikens möjligheter samt funderingar. Gärna att en av medarbetarna är ansvarig men att fler är involverade och kan ge sin åsikt och regelbundet arbeta med informationen.
Involvera anhöriga till projektdeltagare från start, ofta är de intresserade och engagerade samt kan bidra till att bryta ner eventuella barriärer i implementationsprocessen.
Sätt upp, och kommunicera, ett tydligt syfte med införandet eller utvärderingen av det nya verktyget så att medarbetarna tidigt skapar en förståelse kring verktyget. Förståelse leder till smittsamt engagemang som i sin tur bygger motivation. Svaret på frågan ”Vad gör tekniken?” är ofta mindre viktig än ”Hur kan vi använda tekniken i vår verksamhet?”.
Att ett av huvudmålen är att verktyget ska fortsätta att användas inom verksamheten efter testets slut om utvärderingen ger ett gott resultat. Se förbi ”pilotavsnittet”. Då har vi upplevt att medarbetarna blir mer engagerade och börjar se nya möjligheter med verktyget istället för att det är ännu ett ”löpandebandtest” där mycket testas men inget behålls. Testa inte bara för testandets skull.
Att resultatet är mätbart och kommuniceras ut i organisationen, både uppåt, nedåt och ut på sidorna.
Att det genomförs en workshop eller en öppen diskussion med personalen mitt i testperioden för att fånga upp feedback, frågor och för att hålla engagemanget och intresset uppe. Dedicera tid till att följa upp. En lärdom är att det ofta är svårt att automatiskt få uppföljning om användningen.

Mer information

Läs mer om sängsensorn på webben: http://www.cenvigo.com/index.php/kanopy/

Ladda ner ett informationsblad om sängsensorn: http://www.cenvigo.com/wp-content/uploads/2016/04/Kanopy_Information.pdf

En film om vårdboendet Nya Kungshults arbete med implementering av ny teknik:
https://www.youtube.com/watch?v=C3JXOjzp1Fg

Kontakt

Marcus Pellinen, Projektledare, Vård- och omsorgsförvaltningen, Helsingborgs stad, marcus.pellinen [at] helsingborg.se

Tomas Berglund, Marknadschef, Cenvigo AB, tomas.berglund [at] cenvigo.com

Tjänstens namn

Kanopy – en smart sängsensor

Leverantör av tjänsten

Namn på tjänsten: Kanopy

Cenvigo AB

Sara Lycke, Verksamhetsansvarig, Cenvigo AB, sara.lycke [at] cenvigo.com, 0707606202

Tomas Berglund, Marknadschef, Cenvigo AB, tomas.berglund [at] cenvigo.com, 0707609855