Ökad livskvalitet med läkemedelsautomat

Sammanfattning

En läkemedelsautomat som signalerar när det är dags att ta medicinen. Det är en relativt ny e-hälsoteknik som har visat sig kunna förbättra livskvaliteten och hälsan avsevärt för äldre i Røyken kommun i Norge och i Arvika kommun. Dessutom förbättras arbetsmiljön för vårdgivarna och anhöriga känner mindre oro. Inte minst gör kommunerna stora besparingar då vårdgivarna slipper göra rutinbesök och kan istället frigöra tid till att effektivisera vården.

Nyttoeffekter

Nyttor för användare:

  • Ökad hälsa och välmående
  • Ökad trygghet i hemmet
  • Mindre oro för anhöriga
  • Ökad självständighet och självtillit
  • Färre läkarbesök

Nyttor för verksamheten:

  • Förbättrad arbetsmiljö
  • Säkrare läkemedelshantering
  • Mindre oro och stress
  • Mer tid till samråd med vårdtagare
  • Frigör mer tid till effektivisering och bättre planering

Nyttor för samhället:

  • Hjälpmedel i hemmet eller boende för personer  med demens och funktionsnedsättning
  • Bättre resursfördelning av skattemedel
  • Direkta och indirekta kostnadsbesparingar
  • Möjligt att ge service till fler vårdtagare utan att öka vårdpersonal
  • Driver digitaliseringen inom hälso- och sjukvården framåt

Verksamheter

Hemtjänsten i Røyken kommun i Norge och i Arvika kommun.

Användare

Personer som har psykiska besvär, lättare eller svårare minnessvårigheter och/eller funktionsnedsättning och behöver hjälp med att ta sin medicin.

“Tidigare hände det att vårdtagare glömde att ta sin medicin. Det påverkade naturligtvis patienternas hälsa om medicinintaget uteblev. Efter att vi införde läkemedelsautomater har detta förändrats totalt: Vi har fått en säkrare läkemedelshantering och patienterna har fått en ökad livskvalitet”, säger Anne Brenna jobbar som sjuksköterska och ansvarar för planeringen av hemvården i Røyken kommun i Norge.

Fördjupning

Behov & Utmaningar

Personer med minnessvårighet eller funktionsnedsättning har ofta svårt att ta rätt medicindos vid rätt tidpunkt. Ibland glöms det bort helt och hållet. Det medför ett stort problem för vårdtagare, vårdgivare och anhöriga: Vårdtagarens hälsa försämras om medicinintaget uteblir. Anhöriga blir oroad och stressad över att läkemedelshanteringen inte fungerar och det krävs mycket insatser från vårdgivaren.

Detta var ett problem som Anne Brenna och hennes kollegor ville komma tillrätta med. Anne jobbar som sjuksköterska och ansvarar för planeringen av hemvården i  Røyken kommun. Hon och tre av hennes kollegor besökte 2015 en konferens i välfärdsteknologi för att lära sig mer om hur digitalisering och automatisering kunde hjälpa dem att effektivisera hemvården i kommunen.

– Inför konferensen fick vi till uppgift att ta fram underlag för att se vilka tekniska hjälpmedel som kunde hjälpa oss att få en bättre hemtjänst och öka livskvaliteten för våra patienter. Då beslutade vi oss för att läkemedelsautomater kunde ge oss stöd i verksamheten och underlätta medicineringen för våra patienter, säger Anne Brenna.

Just livskvalitet är ett nyckelord för Anne Brenna, hennes kollegor och Røyken kommun. Patienterna ska få välja att vara självständiga och klara sig själva så mycket de kan. Det innebär att patienter brukarna själva ska få välja att testa en läkemedelsautomat i hemmet. Personalen i Røyken vittnar om att automaterna i flera fall har gett patienter med minnessvårigheter ett helt nytt liv.

– En patient som tog hjärtmedicin glömde ofta bort att ta den. Det ledde vid ett par tillfällen till att han lades in på sjukhus. Vi kom sedan överens med honom om att prova automaten. Han började ta medicinen regelbundet och nästan genast fick han ett helt annat liv. Tack vare automaten har han fått tillbaka känslan att klara sig själv – så han är mycket nöjd.

– Det är viktigt att komma ihåg att vi inte ersätter människor med ny teknik. Vi vill använda oss av e-hälsosystem för att stödja  personalen och underlätta dialogen mellan vårdgivare och vårdtagare.

Anne Brenna understryker att läkemedelsautomaterna även minskar oron hos anhöriga:

– Eftersom de anhöriga vet att automaterna hjälper patienterna att hålla reda på när det är dags att medicinen känner de sig trygga.

I Arvika stod man inför samma utmaning: Hur ska vi göra läkemedelshanteringen säkrare för både vårdtagare och vårdgivare? Övriga mål var att öka livskvaliteten för de äldre, göra dem mer delaktiga, låta dem som vill vara självständiga och klara av så mycket som möjligt själva.

Mot den bakgrunden driver Arvika kommun inom Vård och omsorg ett projekt. som handlar om att använda sig av digitala tjänster för att göra vården effektivare och öka kvaliteten.

Elisabeth Lejroth är sjuksköterska och projektledare för den delen av projektet som handlar om säkrare läkemedelshantering och att göra brukaren mer delaktig. Sju digitala läkemedelsautomater har därför placerats i hemmen hos vårdtagare i hemtjänstområdena Gunnarskog och Klässbol/Vik. Efter bara två månader hade man redan fått flera positiva utlåtanden.

Lösning och funktion

Sedan drygt ett år tillbaka används 24 stycken läkemedelsautomater i Røyken kommun. Dessa är utplacerade hos personer med antingen långtidsmedicinering, lättare minnessvårigheter, demens, funktionshinder eller psykiska besvär.

Läkemedelsautomaterna signalerar när det är dags för brukaren att ta sin medicin. Brukaren trycker då på en knapp och får ut en påse med sin läkemedelsdos. Samtidigt skickar automaten ett textmeddelande till sjuksköterskan att patienten tagit medicinen. På så sätt mår både personalen och patienterna bättre, berättar Anne Brenna.

Elisabeth Lejroth berättar om en manlig vårdtagare som har nedsatt kraft i ena handen. Tack vare att medicinerna samlas i påsar som matas fram av läkemedelsautomaten vid rätt tidpunkt har han dem mer tillgängliga. Inget mer letande eller krångliga dosetter.

– Med läkemedelsautomaten blir det enklare att planera hembesöken, för det är inte effektivt för vårdpersonalen att behöva åka många vändor för att påminna brukare om att ta medicinen. Det minskar stressen och gör att vårdpersonalen kan koncentrera sig på själva vårdarbetet och få mer kvalitetstid med vårdtagaren, säger hon.

Liksom i Røyken i Norge är det i Arvika valfritt att testa läkemedelsautomaten. Samtliga som valt att testa är mycket positiva, säger Elisabeth Lejroth.

Ekonomi & organisation

Hemvården i Røyken kommun i Norge har nu 24 automater utplacerade i kommunen. Genom att använda dosdispenserade läkemedel samt automat beräknas kommunen, enligt en egen utvärdering, sparat uppemot 90 000 kr per brukare och år. Detta delvis genom att hembesök har minskat samt att inga onödiga läkemedel har köpts in.

– Nu måste vi verkligen tänka på vad vi behöver köpa in. Och om en dosrulle håller på att ta slut i en automat, kan man lätt se på datorskärmen när vi ska fylla på, säger Anne Brenna. Hon säger att kommunen köper in tjänsten av ett av de ledande företagen, som utvecklar läkemedelsautomater för vårdtagare med långtidsmedicinering. Varje automat kostar ca 2 500 kr per månad.  Då ingår läkemedelsautomat, distansvårdsystem och support. Inköpen täcks av Røyken kommuns omsorgsbudget.

I Arvika testas för tillfället 7 digitala läkemedelsautomater som är utplacerade i hemtjänstområdena Gunnarskog och Klässbol/Vik. Elisabeth Lejroth säger att både vårdgivare och vårdtagare är positiva till läkemedelsautomaterna. Ännu har ingen mätning av effekterna gjorts, eftersom man bara haft automaterna i två månader, men en utvärdering kommer att göras i slutet av 2017.

Elisabeth Lejroth kan ändå redan nu se positiva effekter hos vårdtagare och vårdgivare. Hon är även nöjd med företagets support:

–Det finns ju alltid utmaningar när man inför nya tekniska lösningar men de gånger vi har behövt support har vi ringt och genast fått hjälp, och annars ser vi inga stora svårigheter, säger Elisabeth Lejroth i Arvika kommun.

Fördjupning i nyttoeffekter

Läkemedelsautomater lämpar sig för personer med långtidsmedicinering, som är välvilligt inställda till sin läkemedelsbehandling. Som tidigare nämnts har positiva resultat kunnat påvisas i både Røyken kommun och i Arvika kommun. Särskilt för vårdtagare med minnesproblem, Parkinsons sjukdom och psykiska problem. Enligt vårdpersonalens iakttagelser, har vitaliteten och känslan av självständighet ökat hos de vårdtagare, som använt läkemedelsautomat. Tjänsten bidrar till ökad trygghetskänsla och integritet hos vårdtagare som kan och vill vårdas hemma. Både Anne Brenna och Elisabeth Lejroth vittnar om nyttoeffekter på verksamheten i stort, samt att anhörigas oro har minskat.

Responsen från anhöriga har varit mycket positiv, särskilt som de slipper oroa sig för att pappa eller mamma “missar” att ta rätt läkemedelsdos vid rätt tidpunkt, säger Anne Brenne. Hon tillägger även att patientsäkerheten har i läkemedelshanteringen har förbättrats avsevärt.

Eftersom läkemedlen är dosförpackade efter vårdtagarens ordination och att de alltid fås vid rätt tid får vi en tryggare och säkrare läkemedelsanvändning. Tjänsten skapar en trygghetskänsla hos alla i vårdkedjan.

Uppföljning

Røyken kommun har gjort en utvärdering av de 24 läkemedelsautomaterna, efter att de använts i en månad. Den visar följande resultat:

Generellt har vårdkvaliteten förbättrats.

Vårdtagarna har fått en bättre kontinuitet av medicinintaget och har fått en mer aktiv vardag då de inte är lika bundna till hemmet för att vänta på medicinbesök.
Framför allt multisjuka, som kan ha många olika läkemedel mot olika besvär, säger att de mår bättre. Dock är det för tidigt att se på vilket sätt hälsan förbättrats. Flera vårdtagare vittnar om att läkemedelsautomaten är enkel att sköta.

Personalen är mycket positivt inställd. De flesta uppger att de har fått en bättre arbetsdag med mindre jäkt, då man kan reducera antal besök. Personalen har dessutom frigjort tid  till annat, till exempel till det vardagliga vårdarbetet och till att förbättra kontakten med vårdtagaren.

Personalen uppger också att den har fått en bättre överblick över varje vårdtagares medicinering. Det är lättare att följa behandlingen dygnet runt och se om det sker några avvikelser.

Vad gäller besparingar har Røyken kommun fått minskade kostnader för bemanning och transportmedel. Utvärderingen visar ett estimat på att personalen sparar i tid/frigjord tid 3,20 tim varje dag, vilket är räknat på 20 uppdrag per dygn. På en månad blir det en besparing på totalt ca 43.000 kr, efter att kostnaden för läkemedelsautomaterna är betalad . Tidsbesparing per månad blir ca 54 timmar.

Ser man till minskade biluppdrag (13 726 km) beräknas koldioxidutsläppen minska med 2540 kg per år.

Kommunikation

I samband med att det gjordes en kartläggning av projektet kontaktades vårdgivare, vårdpersonal och vårdtagare. Det gjordes till en början en individuell anpassning av var och en av läkemedelsautomaterna. Därefter informerades vårdtagarna om hur de skulle använda automaten. Dessutom informerades personalen om hur man fyllde på automaten var fjortonde dag.

Lärdomar & Tips

  • Lyssna av med vårdpersonal och vårdtagare vilka behov av teknik som behövs för att förbättra arbetsmiljöarbete och vårdtagarnas hälsa.
  • Kom ihåg att det är många vårdtagare som vill vara självständiga och klara så mycket som möjligt själva, och läkemedelsautomaten blir ett hjälpmedel för dem.
  • Vårdtagarna ska själva få bestämma om de först vill testa läkemedelsautomaten innan de bestämmer sig.
  • Ha först en provperiod för vårdgivare och vårdtagare under 2-3 veckor för att kontrollera att medicinintaget fungerar.
  • Vid enstaka tillfällen har tejpen på dosrullen gjort att läkemedelsautomaten stannat och inte matat fram medicinen. Klargör för personalen att ta bort tejpen så fastnar den inte i maskinen.

Mer information och kontakt

Anne Brenne, Røyken kommun

Sjuksköterska i Hverdagsrehabilitering

anne.brenna [at] royken.kommune.no

Tel:  +47 4090 2751

 

Elisabeth Lejroth, Arvika kommun

Sjuksköterska och systemadministratör inom Vård och Omsorg

elisabeth.lejroth [at] arvika.se

Tel: 0570-815 98, 070-305 77 20

Tjänstens namn

Evondos Autodos

Företag

Evondos AB, www.evondos.se

Kontaktperson

Helena Kroon, Försäljningschef, Tel. 070-5366724, helena.kroon [at] evondos.com