Norrbottens väg mot bättre äldrevård på distans

EU projekt för äldrevård i glesbygd hjälper individer bo kvar hemma

Sammanfattning

Norrbottens Kommuner och Region Norrbotten har tillsammans lett ett EU-finansierat projekt för att förbättra äldrevård på distans i glesbygdsområden. Projektet RemoAge har tagit fram nya arbetssätt med stöd av teknik för att kunna stödja äldre individer att bo kvar hemma genom att skapa delaktighet och större trygghet. Bl.a. har man gjort pilotprojekt med mobilt trygghetslarm, tillsynskameror och videotjänster för konsultation. Projektet har varit en framgång tack vare ett nära samarbete mellan vårdpersonal på alla nivåer inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Nu planeras ett breddinförande av flera tjänster.

Nyttoeffekter

Nyttor för omsorgstagarna/patienterna:

  • Ökad trygghet
  • Mer självständighet/kan bo kvar hemma
  • Mer delaktiga i sin egen vård
  • Minskat resande till vårdcentral/sjukhus
  • Möjliggör vård i hemmet

Nyttor för verksamheten:

  • Frigör personalresurser
  • Starkare samverkan mellan Region och kommuner
  • Lättare för vårdpersonal att göra säkra bedömningar

Nyttor för samhället:

  • Mer jämlik vård i glesbygd
  • Hjälper vårdgivarna att klara den demografiska utvecklingen

Verksamhet

Region Norrbotten och kommunerna i Norrbotten

Kategori

Hälso- och sjukvård och vård och omsorg

Användare

Äldre individer som bor hemma eller i särskilt boende, sjuksköterskor, läkare, undersköterskor, biståndshandläggare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och anhöriga.

Citat

– Det är inte bara tekniken som är viktig utan det handlar även om att utveckla gemensamma arbetssätt och rutiner genom en nära samverkan på både regional och lokal nivå.
Ingela Johansson, projektledare, Region Norrbotten.

Fördjupning

Behov och utmaningar

I glesbygden är vård och omsorg en stor utmaning då hembesök ofta kräver långa resor. Det gör att många äldre kan känna sig otrygga då service och tjänster är långt ifrån dem. Den demografiska utvecklingen visar även tydligt att antalet vård- och omsorgstagare i glesbygd kommer att öka i framtiden medan tillgången på personal minskar.

Region Norrbotten och kommunerna sökte därför efter nya sätt att använda modern teknik för att sköta mer av vård och omsorg på distans. Under 2012–2014 genomfördes ett första projekt att med stöd av teknik och nya arbetssätt stödja äldre personer med demens som bor i glesbygd. Men målgruppen var snävt definierad vilket resulterade i en mycket liten testgrupp, och även testperioden var för kort.

Utifrån de erfarenheterna började man fundera på en bredare ansats för att möta den demografiska utmaningen.

Resultatet blev att Region Norrbotten 2015 drog igång EU-projektet RemoAge där man utarbetat arbetssätt för att nyttja teknik i vård- och omsorgsarbete. I Norrbotten har 11 av 14 kommuner deltagit och projektet har omfattat runt 200 patienter och 400 personal som utbildats i nya arbetssätt och metoder.

En stor del av projektet har handlat om samverkan, på regional och på lokal nivå mellan alla chefer och projektledare, och personal och användare. Vårdgivarna har tillsammans tagit fram gemensamma rutiner för nya arbetssätt.

Lösning och funktion

Sammanlagt har verksamheterna testat nio olika tjänster:

  • Mobilt trygghetslarm: Personer inom både särskilt boende och ordinärt boende har använt olika former mobila trygghetslarm med GPS-funktion, t.ex. en klocka eller en sula som sätts i skon, så att personalen lätt kan se vart de befinner sig.
  • Nattillsyn: En mörkerseende kamera installeras hos brukaren. Personalen som gör tillsynsbesöken får ett program installerad i sin dator eller surfplatta. De aktiverar oftast 1 – 3 gånger per natt tjänsten och gör ett tillsynsbesök via kamera hos brukaren. Personalen kan göra tillsynsbesök från arbetslokal eller bil.
  • Anhörigstöd: Man använder surfplatta eller dator för att via en videotjänst träffa en anhörig som vårdar en närstående. Anhörigvårdaren får låna en surfplatta om de saknar utrustning själv. Anhörigkonsulent bokar in samtal med den anhöriga och ringer upp via en videotjänst.
  • Konsultation mellan hemsjukvård och hemtjänst/särskilt boende: Konsultationen sker via surfplattor, datorer eller smart telefoner. Man har installerat videokommunikationstjänst i personalens arbetsutrustning och vid akuta förändringar i brukarens/boendes hälsotillstånd, kan sköterskan göra säkrare och snabbare bedömningar av hälsotillståndet och eventuellt förebygga behov av besök inom akutsjukvård och akuta inläggningar inom slutenvård.
  • Läkarkonsultation mellan läkare, patient och hemsjukvårdens sjuksköterska: Tjänsten vänder sig till patienter inom hemsjukvård. Hemsjukvårdens sjuksköterska uppmärksammar ett behov och bokar in läkarbesök via videotjänst med hälsocentralens läkare. Hemsjukvårdens sjuksköterska är hemma hos patienten och har en bärbar dator/surfplatta med sig samt en högtalare/mikrofon. Läkaren deltar via videolänk från sin expedition där hen har tillgång till dubbla skärmar, kamera och headset.
  • Rond via video: Vid de inplanerade ronderna på särskilt boende kontaktar kommunens sjuksköterska läkare på Hälsocentralen och ronden sker via video. Vid akuta sjukdomsfall kontaktar kommunens sjuksköterska Hälsocentralens sjuksköterska och avtalar tid med läkare för konsultation. Den teknik som används är bärbar dator/surfplatta, kamera, headset, dubbla skärmar och högtalare/mikrofon.
  • Palliativ konsultation: Palliativa rådgivningsteam (PRT) har tillsammans med hemsjukvården och vård- och omsorgsboenden i kommunen testat palliativ konsultation via video. Tjänsten möjliggör att hemsjukvårdens sjuksköterskor kan från patientens hem erbjuda videomöten med PRT teamets läkare och sjuksköterska för konsultation, rådgivning och uppföljning. Den teknik som används är bärbar dator/surfplatta, kamera, headset, dubbla skärmar och högtalare/mikrofon.
  • Samordnad individuell plan/slutenvårdsplanering via video: Denna tjänst erbjuds både i öppenvård och från slutenvården. Personal från kommunen åker oftast hem till patienten/brukaren och har med sig tekniken, övrig personal från kommun och region deltar i planeringen via video från sin arbetsplats. Ifall patienten är inlagd på sjukhus och har behov av vårdplanering sker den via video från sjukhuset. Den teknik som används är bärbar dator/surfplatta, kamera, headset, dubbla skärmar och högtalare/mikrofon.
  • Elektronisk medicinhantering: Evondos tjänst för automatisk läkemedelsdosering erbjuds för personer inom hemsjukvården som behöver viss hjälp med regelbunden medicinering. Målet är att patienterna blir mer självständiga med sitt läkemedelsintag samtidigt som patientsäkerheten bibehålls. För att kunna nyttja denna tjänst krävs dosförpackade läkemedel. Personalen fyller på läkemedelsautomaten varannan vecka. Automaten påminner vid bestämda tider patienten/brukaren om att ta läkemedlet. Ifall patient/brukare inte tagit läkemedlet skickas ett meddelande till ansvarig sjuksköterska.

Många av tjänsterna har redan implementerats i olika kommuner, medan det finns rekommendationer för andra att breddinföras. Nattillsyn via kamera används t.ex. i nio av Norrbottens kommuner, medan mobilt trygghetslarm med GPS funktion har införts i sex kommuner. Anhörigstöd via video är implementerat i de två kommunerna som deltog i piloten.

Ekonomi

Projektet har delvis finansierats med stöd från EU:s Northern Periphery and Arctic Programme. EU har bidragit med 65 procent av kostnaderna. Den totala budgeten var på 2 miljoner euro, varav kommunernas andel varit drygt 575 000 euro. De största vinsterna har skett genom tidsbesparingar och minskat resande. Bara genom tjänsten nattillsyn via kamera har man sparat nästan 1 000 personaltimmar i månaden och minskat resandet med nästan 2 500 mil i månaden.

Processen

RemoAge har pågått mellan 1 maj 2015 och 30 april 2018. Efter en planerings- och förberedelsefas på sex månader har nya metoder och teknik testats under två år.

Projektet började med en workshop där lokala chefer för olika områden fick vara med att ta fram en prioriteringslista på de viktigaste lösningarna och resurserna som behövdes i deras verksamheter. Därefter hölls mer lokala workshops med aktuell personal för att kartlägga nuvarande arbetssätt och diskutera hur man skulle införa nya metoder.

– Det som är viktigast är att de som är delaktiga får tänka efter, vad vill vi göra och hur ska vi göra det? Och att man frågar, vad ser ni för hinder på resans gång, vilken sorts utbildning och teknik behöver man? Det fanns en viss teknikrädsla och i första fokusgruppen fanns oro för att mista jobbet. Den farhågan framkom inte senare och personalen tyckte tekniken var lätt att utnyttja, säger Ingela Johansson, projektledare på Region Norrbotten.

Man var även noga med att ta med IT personal från kommunen på ett tidigt stadie.

– Det är viktigt att IT-avdelningen är med och samarbetar i ett sånt här projekt. Infrastruktur är jätteviktigt. Utan den hade vi inte kommit så här långt, säger Ingela Johansson.

Därefter tog man fram en handlingsplan för införande av tjänsterna. Pilotprojekten har sedan utförts under 6–8 månader, följt av utvärderingar där både personal och brukare fått fylla i enkäter om tjänsterna. Vidare har erfarenheter fångats upp via fokusgruppsintervjuer med berörd personal. Syftet med utvärderingar har varit att ge beslutsunderlag så att verksamheterna kan bestämma om tjänsterna ska breddinföras.

Testerna av de nya arbetssätten har använts i patient/brukar arbetet och genomförts av personalen. Det kan ibland vara svårt att få alla medarbetare att ta till sig nya metoder och släppa gamla rutiner som man är vana vid, så där gäller det att ha noggranna uppföljningar, säger Marja-Leena Komulainen, projektledare på Norrbottens Kommuner.

– Hur får man personal och patienter att ta sig ny teknik? Personalen måste få tid att träna den nya tekniken, och att det finns tillgänglig IT support så att de kan få hjälp. När man implementerar nya arbetssätt är det viktigt att följa upp och se hur det fungerar, men även att man insisterar att man använder det arbetssättet, att det är det som gäller. Om det inte finns den inställningen hos personalen att använda sig av det nya då blir det inte av. Chefen måste vara aktiv och ta de beslut som krävs för att normalisera nya arbetssätt, säger Marja-Leena Komulainen.

Organisationen och politiken

RemoAge har drivits av två regionala projektledare – Ingela Johansson och Marja-Leena Komulainen – som har koordinerat arbetet. Samtidigt har totalt 24 lokala projektledare från olika kommuner och verksamheter ansvarat för genomförande av testerna på lokal nivå.

– Det viktiga är att både cheferna och personal har varit delaktiga och motiverade. Cheferna utsåg lokala projektledare från sina verksamheter. Det tror vi har varit en framgångsfaktor, eftersom de sen blir kvar i verksamheten. Istället för att det kommer någon utifrån som kliver in och sen försvinner. På så vis känner medarbetarna att de här direktiven kommer inte uppifrån, varken prioriteringen eller arbetssätten, utan det kommer från dem som är direkt berörda, säger Ingela Johansson.

En regional styrgrupp bestående av chefer från socialtjänst, IT, politik och brukarorganisationer har också haft ett möte en gång i månaden, medans varje deltagande kommun hade en egen operativ ledningsgrupp som också träffades en gång per månad.

Fördjupning i nyttoeffekter

Utvärderingar visar att de nya lösningarna har ökat tryggheten hos patienter/brukare samt att de känner sig mer självständiga och delaktiga i sin egen vård och omsorg. Många äldre anser också att tekniken underlättat deras vardag.

Videotjänsterna har gett tydliga resultat:

  • Minskat resandet för patienter och anhöriga
  • Bättre kontakt med sjukvården genom bildkommunikation
  • Ökad trygghet genom att kunna göra konsultationer i sin hemmiljö
  • Mer sammanhållen vård då fler aktörer kan samlas samtidigt
  • Möjliggjort vård i hemmet

Andra digitala hjälpmedel som mobilt trygghetslarm och trygghetskamera har också lett till ökad livskvalitet och trygghet som möjliggör att patient/brukare kan bo kvar hemma.

En bieffekt av projektet är också att samverkan har stärkts mellan Region och de olika kommunerna, samt mellan vårdpersonal som samarbetat för att ta fram nya arbetsrutiner. Det minskade resandet leder också till en förbättrad arbetsmiljö och att personalresurser kan nyttjas mer effektivt.

Uppföljning

En omfattande utvärdering har gjorts under sex månader, där även andra RemoAge-partners deltagit. Stirling universitetet i Skottland har utvärderat patient- och personalnyttan och Tromsös centrum för eHälsa har tittat på de ekonomiska och organisatoriska nyttoeffekterna.

Projektpartnerna i Norrbotten har även gjort en lokal utvärdering via enkäter som fyllts i av brukare, anhöriga och personal som arbetat med den nya tekniken.

Regionala projektledare för kommunerna har ansvarat att samla in material till den ekonomiska analysen och gjort de lokala beräkningarna per tjänst.

Rekommendationer har nu gjorts för att breddinföra ett flertal tjänster, så som: rond på distans, samordnad individuell plan, palliativ konsultation, och läkarbesök till patienter i hemsjukvård. Efter att Regionen fattat beslut om vilka tjänster som ska breddinföras ska det därefter förankras hos socialcheferna på deras nätverksträff. Planen är att koordinera införandet på länsnivå med stöd av regionalt ansvariga personer vars roll blir att initiera, stödja igångsättandet och följa upp införandet. På lokal nivå startar arbetet med en lokal workshop där berörd personal utarbetar en handlingsplan för införande samt en gemensam rutin för arbetssättet. Månatliga avrapporteringar ska även göras till utvecklingsrådet och socialchefer inom kommunerna.

Kommunikation

För att förankra projektet diskuterades projektet i olika regionala nätverk. I början var inte alla kommunerna intresserade av att testa de olika tjänsterna, men fler och fler har gått med efter hand.

– Vi började med fyra kommuner och hälsocentraler. Ett år senare hade vi en spridningskonferens vilket resulterade i att fler ville delta. Sista projektåret var 11 av 14 kommuner aktiva. Positiva upplevelser av ett nytt arbetssätt har lett till att tekniken används även inom andra områden, säger Ingela Johansson.

De goda resultaten har även inspirerat kommuner som inte deltagit i projektet att införa samma arbetsmetoder. Ett exempel är Pajala som under senaste året infört ronder i särskilt boende och läkarkonsultation för patienter i hemsjukvård via video. Andra tjänster som de planerar att införa är dagtillsyn via video, nyckelfri hemtjänst och elektronisk medicinhanterare.

Lärdomar och tips

En av utmaningarna i projektet var att välja vilka tjänster och lösningar som skulle testas. Marja-Leena Komulainen säger att man gjorde ett tydligt val att bara använda beprövad teknik som redan används på andra håll, och att man tackat nej till alla leverantörer som tog kontakt och ville att man skulle delta i pilotprojekt för nya produkter.

Under själva upphandlingen av ny välfärdsteknik är det också viktigt att våga ställa krav på leverantörerna.

– Vi har tidigare upphandlat en viss utrustning eller teknik, men nu går vi mer och mer över till att efterfråga specifika funktioner istället. Det är en övergång till upphandlingar där fokus ligger på: hur ska det bli bra för personalen och patienter/brukare? Det är inte så enkelt. En brist idag är att aktörerna inte är öppna för öppna gränssnitt, utan de vill att man låser sig till en leverantör och deras lösningar, och de leverantörer som de själva har samarbete med. Det hämmar utvecklingen och blir en bromskloss för digitalisering i verksamheter. En leverantör är inte alltid bra på allting. Så det är inte enkelt att föra samman en tjänst med en annan, och då blir det att man måste hantera flera inloggningar, lösenord och handenheter, säger Marja-Leena Komulainen.

Mer information

Hemsida för projektet RemoAge:
http://www.remoage.eu/

Video där Ingela Johansson och Marja-Leena Komulainen diskuterar projektet:
https://www.youtube.com/watch?v=DMGczU0w1NI

Kontakt

Ingela Johansson, projektledare, Region Norrbotten
ingela.v.johansson [at] norrbotten.se

Marja-Leena Komulainen, projektledare, Norrbottens Kommuner
marja-leena.komulainen [at] kfbd.se

Tjänstens namn

Leverantör av tjänsten

Region Norrbotten har använt flera olika leverantörer för de olika tjänsterna. Bl.a.:
Nattillsyn med kamera: Joicecare, Phoniro och Tunstall:
Mobilt trygghetslarm: Posifon, Minifinder och Staying active:
Läkemedelshantering: Evondos