Strategiskt ledarskap för skolans digitalisering

27 April, 2017 - 16:22

I Sverige och i många andra delar av världen genomförs just nu digitaliseringen av skolan. Frågor kring infrastruktur och teknik har stått i centrum för arbetet, men är det tillräckligt? Får lärare den kompetensutveckling och det stöd som behövs? Är riktningen tydlig - och går alla åt samma håll?

I den internationella debatten har det länge betonats att den pågående digitaliseringen av samhället innebär att skolans undervisning behöver finna nya vägar och mål. Ofta talas det om 21st Century Skills. Bland annat anses det avgörande att eleverna lär sig att dra nytta av it och digitala medier i sitt lärande, att de tränas att tänka kritiskt, att de blir självgående och att de lär sig att lösa problem tillsammans med andra. Trots detta har det ännu inte skett någon genomgripande förändring i något land.

2013 visade EU-kommissionen att det finns stora skillnader mellan medlemsländerna när det gäller digital infrastruktur och datortäthet. Men även i länder med god tillgång till datorer och nät ligger den pedagogiska användningen ofta på en låg nivå. Det som avgör är istället om det finns visioner, planering och ett strategiskt tänkande. Lärare och övrig pedagogisk personal behöver bli säkra på tekniken, få ett grepp om hur den kan användas tillsammans med eleverna samt förstå varför det är viktigt att it och digitala medier integreras i undervisningen.

Två år senare presenterade OECD rapporten Students, Computers and Learning: Making the Connection, som bygger på resultat och enkätsvar från PISA 2012. Slutsatsen är att skolan inte kan digitaliseras utan tydliga mål och en genomarbetad strategi. OECD rekommenderar därför alla nationella beslutsfattare att ta fram långsiktigt hållbara strategier för skolans digitalisering, som gör det möjligt för lärare att dra nytta av de pedagogiska möjligheterna. Det är också nödvändigt att förändringsarbetet är förankrat i skolan och i resten av samhället. Om det inte är uppenbart för alla vart man är på väg - och varför - blir det svårt att nå fram till målet.

Forskningsprojektet Unos uno, som genomfördes av Örebro universitet 2010-2013, är den hittills mest omfattande analysen av den pågående digitaliseringen av den svenska skolan. Genom att undersöka hur tjugo grund- och gymnasieskolor i elva kommuner samt en friskolekoncern införde varsin dator till lärare och elever, fick man en översiktlig bild av såväl hinder som möjligheter.

I slutrapporten konstateras att digitaliseringen inte ska betraktas som ett it-projekt som äger rum inom ramen för den befintliga skolan. Istället blir den digitala tekniken en katalysator som sätter igång förändring och utveckling inom en rad olika områden. Med andra ord rör det sig om ett förändringsprojekt som sträcker sig över ett antal år och som får långtgående konsekvenser för skolans arbetsorganisation, arbetsvillkor och arbetsprocesser. Här är ett systematiskt ledningsarbete absolut avgörande för att man ska lyckas. Beslutsfattare, skolförvaltning, skolledare och lärare måste alla samarbeta och sträva mot samma mål.

Digitaliseringen av den svenska skolan har länge varit beroende av kommunala satsningar och eldsjälar, men nu är en förändring på gång. Förra våren presenterade Skolverket, på uppdrag av regeringen, förslag på nationella strategier som är tänkta att möjliggöra en tydligare styrning och en mer likvärdig utveckling i hela landet. Strategierna rymmer en vision om att skolan 2022 ska kunna förbereda alla elever för de villkor och förutsättningar som gäller i ett digitaliserat samhälle. Detta förutsätter att läroplanerna revideras, att skolledare, lärare och annan skolpersonal får tillgång till nödvändig kompetensutveckling och att det ges ett genomarbetat stöd för skolans fortsatta utveckling.

Regeringen har ännu inte fattat beslut om strategierna, men det har sagts att Skolverkets förslag kommer att följas till stora delar.

9 mars presenterade regeringen en revision av grund- och gymnasieskolans läroplaner som ska göra det möjligt för eleverna att utveckla en adekvat digital kompetens. Bland annat betonas träningen av källkritisk förmåga, skolbibliotekets och skolbibliotekariens roll i utvecklingen av språklig förmåga och digital kompetens lyfts fram och programmering införs som moment i ämnen som matematik, samhällskunskap och teknik.

Skolverket ansvarar sedan 2015 för modulärt uppbyggda nationella skolutvecklingsprogram som bygger på kollegialt lärande. Här finns moduler kring digitalisering, matematik, naturvetenskap, specialpedagogik samt skolans värdegrund. Nu kommer även modulen Leda digitalisering, som vänder sig till skolhuvudmän och skolledare. Det handlar om ett processtöd som ska underlätta styrning och ledning av skolans digitala utveckling. Här har det strategiska ledarskapet en stor och avgörande roll. Därför är det särskilt viktigt att ge hjälp och stöd inom detta område, inte minst genom att bygga vidare på erfarenheter från näringslivet.

SKL lyfter också fram betydelsen av ledningsperspektivet i arbetet med skolans digitalisering. Ett exempel är fortbildningssatsningen STL - skriva sig till lärande, som baseras på en modell som används framgångsrikt i Sollentuna sedan sju år tillbaka. Målet är att underlätta för landets skolor att integrera it och digitala medier i undervisningen samt att utveckla och förändra sin verksamhetskultur på vetenskaplig grund.

Till hösten startar en ny omgång som bygger på blended learning, det vill säga en blandning av fysisk och virtuell undervisning. Större delen av fortbildningen äger rum i en lärplattform, där lärarna både beskriver och analyserar lärarna sitt eget förändringsarbete och hjälper varandra att komma vidare. Här kan skolledare följa sina lärare och ge löpande konstruktiv återkoppling. För att kunna styra och leda utvecklingen på skolan, är det nödvändigt att vara uppdaterad om vad som händer och att kunna vägleda när det behövs. Fortbildningen kopplas till den dagliga verksamheten, förankras i skolledningen och kan ge ett gott stöd åt den pågående digitaliseringen.

Ett strategiskt ledarskap är viktigt på alla nivåer när skolan utvecklas och förändras. För att möjliggöra en likvärdig och enhetlig utveckling i hela landet, föreslår Skolkommissionen i sin slutrapport att det skapas en nationell skolmyndighet som ger huvudmännen kontinuerlig hjälp och stöd. Myndigheten är tänkt att ha en regional närvaro och bland annat arbeta med resultatdialoger och stödjande skolgranskningar som kan underlätta en likvärdig utveckling. Det är även viktigt att ta fram tydliga gemensamma mål för lärares kompetensutveckling som kan följas upp på ett systematiskt sätt i hela landet.

Skolkommissionen betonar också värdet av att den tänkta skolmyndigheten samverkar med huvudmän, högskolor och med näringslivet för att skapa utvecklingsmiljöer som stärker kompetens och undervisningskvalitet i skolan. Här kan jämföras med Finland, som sedan förra året driver det treåriga utvecklingsprogrammet Den nya grundskolan.

Inom ramen för det här programmet driver Utbildningsstyrelsen, som kan jämföras med Skolverket, sedan 1 mars ett innovationscentrum som ska främja förnyelsen av skolans verksamhetskultur. Tillsammans med andra aktörer, bland annat högskolor och näringsliv, vill man skapa ett ekosystem som kan hantera de utmaningar som skapas av den digitala samhällsutvecklingen. Det nyligen införda systemet med tutorlärare på alla skolor, som ska hjälpa och vägleda lärare med den pedagogiska utvecklingen, kan säkert ha stor betydelse i det här sammanhanget.

En viktig del av innovationsarbetet går ut på att “skala upp” idéer som tagits fram ute på skolorna och att ta fram utvecklingsmodeller som kan bidra till den nationella och internationella skolutvecklingen. Här i Sverige arbetar Vinnova på ett liknande sätt med sina innovationsslussar och testbäddar inom olika delar av offentlig verksamhet. Projektet Makerspace i skolan är ett exempel på ett pågående projekt inom skolområdet.

OECD och EU betonar betydelsen av planering och strategiskt ledningsarbete för skolans digitalisering och behovet av en övergripande vision som är förankrad i samhället i stort. När det gäller det sistnämnda återstår fortfarande mycket arbete. 1 mars publicerade Dagens Samhälle en debattartikel där företrädare för skol- och forskarvärlden där man efterlyste en tydligare framtidssyn och riktning för digitaliseringen av den svenska skolan. En sådan krävs för att kunna planera och prioritera det fortsatta arbetet på ett strategiskt medvetet sätt, menade man.

Hur ska visionen tas fram? Utbildningsforskaren Neil Selwyn hör till dem som hävdar att det behövs en seriös och konstruktiv samhällsdebatt om skolans digitala utveckling där så många perspektiv som möjligt finns med. Skolans digitalisering behöver problematiseras och användningen av it och digitala medier behöver belysas ur ett mer kritiskt perspektiv. Annars blir det svårt att förankra och att genomföra förändringsarbetet. Alla måste veta vart man är på väg och varför man är det.

I Sverige pågår flera projekt som syftar till att utveckla och förstärka förmågan att planera och genomföra digitaliseringen av skolan på ett genomtänkt och systematiskt sätt. SKLs förändringsledningsprogram LEDA för smartare välfärd, Skolverkets satsning Leda digitalisering och RISE initiativ Digitalisering och lärande är några exempel. I samtliga fall handlar det om att använda tillämpad forskning och praktisk erfarenhet för att hjälpa skolhuvudmän att utveckla de kunskaper som behövs för att komma på rätt spår.

Text: Stefan Pålsson

Läs mer

Läs mer om affärsområdet Digitalisering och Lärande

Läs fler artiklar om projekt och aktiviteter inom Digitalisering och Lärande