Masterclass i digitalt skapande för lärare

17 November, 2017 - 11:13

En masterclass för lärare och andra som redan är väl införstådda med makerkultur och digitalt skapande var en av nyheterna på årets Makerdays. Under två dagar samarbetade ett trettiotal deltagare, under sakkunnig ledning, i mindre grupper med kreativa projekt som kan användas i undervisningen. Mot slutet av konferensen presenterades resultatet för de andra deltagarna på Makerarena.

Efter den första dagens inledande keynoteföreläsningar med Neil Selwyn, Annika Agélii Genlott och Lars Lingman, samlades deltagarna efter lunch i RISE Interactives lokaler på Lindholmen i Göteborg. Till vardags fungerar lokalerna både som kontor och som digital verkstad för medarbetarna.

Enkortsdatorer, elektronisk byggsats och återanvändning av material

Gunnar Oledal var en av dem som fungerade som handledare och kreativt stöd under Makerdays masterclass.

- Vi började med en snabb rundvisning för att alla skulle känna sig som hemma. Hyllorna är fulla med komponenter, sladdar och allt möjligt annat som kan användas i skapandet. Under workshopen var det bara att gräva och ta vad man behövde. Efteråt lades allt tillbaka igen för att kunna återanvändas och komma till nytta i andra projekt framöver.

När rundvisningen var avklarad gick Gunnar Oledal och Niels Swinkels igenom de olika verktyg som fanns tillgängliga under de båda dagarna: enkortsdatorerna Arduino, Micro:bit och Makey Makey samt den elektroniska byggsatsen Makeblock Neuron. Samtliga verktyg är framtagna för att användas i undervisning, och det går snabbt och lätt att komma igång.

Både Arduino och Micro:bit kan programmeras i visuella miljöer. Makey Makey behöver inte programmeras alls, utan simulerar tangentbordets piltangenter och mellanslagstangent och musens klickfunktion. De tre enkortsdatorerna kan användas för att styra och samverka med andra elektroniska komponenter och allt annat som leder ström. Makeblock Neuron består av en rad olika elektroniska block och mekaniska delar som kan sättas samman för att bygga nästan vad som helst. Programmeringen sker i en visuell miljö och det man skapar kan antingen styras med wifi eller bluetooth.

En öppen kreativ process med löpande stöd och hjälp

Det fanns inte några färdiga uppgifter eller utstakade mål. Tanken var att det skulle vara en öppen masterclass där man kunde tänka och skapa helt fritt, berättar Niels Swinkels.  

- Det är viktigt att leka runt lite först för att få ett grepp om vad man faktiskt kan göra. Lärare har för det mesta lite tid till det, men här fick de gott om utrymme att prova sig fram. Jag och Gunnar fanns till hands och hjälpte till när grupperna fastnade. Den typen av stöd har man inte tillgång till när man sitter hemma själv och experimenterar.

Arbete i en öppen kreativ process innebär att alla får skapa helt efter sina egna idéer och tankar. Det finns inga klara gränser och det finns heller inget som alla måste göra. De här förutsättningarna gäller för det mesta inte i skolan, säger Niels Swinkels, men det går att vinkla uppgifterna så att eleverna blir intresserade och motiverade.

- För ett tag sedan arrangerade vi en workshop för barn som vi först kallade “Lär dig att programmera.” Då kom nästan bara pojkar. När vi istället bytte namn till “Gör ditt eget musikinstrument”, blev det en mer jämn könsfördelning. Det här är bara ett exempel, men det gäller i många sammanhang. Vad uppgiften kallas och hur den presenteras, har betydelse för elevernas intresse. Det behöver man även tänka på i skolan.

En stor fördel med digitalt skapande är att det inte alls behöver kosta mycket pengar. Det mesta går faktiskt att använda till något, påpekar Niels Swinkels.

- När vi tittar runt på hyllorna här, syns det tydligt att vi har svårt att slänga saker. Det är omöjligt att säga när något kan komma till nytta, så därför får det ligga kvar. En princip som vi har när vi bygger själva, är att allt ska gå att ta isär och återanvändas. Returtänkandet är väldigt viktigt för oss.

Lekfullt och förklarande med Super Mario

Emelie Hallmann och Jimmy Andersén, är lärare i åk 4-6 respektive fritidspedagog, på Töjnaskolan i Sollentuna. De visade tydligt att det mesta går att använda i det digitala skapadet om man är kreativ. Med hjälp av Makey Makey skapade de ett smidigt och pedagogiskt användbart gränssnitt mot det klassiska tv-spelet Super Mario. Spelet finns gratis på webben och resten av materialet hittade de på hyllorna, berättar Jimmy Andersen.

- Vi gjorde en enkel toffel av wellpapp, skumplast och tejp som vi kopplade med sladd och krokodilklämma till piltangenterna på Makey Makey. Genom att röra toffeln framåt och bakåt, rör sig Mario i önskad riktning på datorskärmen. Emelie och jag spelar spelet tillsammans. För att Mario ska hoppa, krävs det att vi gör en hi-five. På det här sättet har vi skapat en arkadspel där vi får in lite mer fysisk rörelse än enbart knapptryckningar. Dessutom måste vi samarbeta.

Ett skäl till att de båda använde Makey Makey var helt enkelt att det är så lätt att använda och att det inte alls krävs någon programmering. På skolan har de tillgång till Micro:bit, och de kunde egentligen lika gärna ha använt den. Nu kom chansen att prova något helt nytt, och det blev avgörande, säger Emelie Hallman.

- Det här spelet kan vara ett bra sätt att förklara vad en sluten krets är. Det märks ju tydligt när man får en hi-five att fungera. Fingrarna från båda spelarnas händer måste träffa varandra för att strömmen ska ledas. Spelet kommer in på ett naturligt sätt i teknikundervisningen, men det går säkert att hitta kopplingar till andra ämnen, till exempel svenska och engelska. Eleverna kan skriva en guide till spelet och förklara vad det går ut på. Vi vill gärna arbeta ämnesöverskridande.

Möjligheter med Micro:bit

I en annan grupp undersöktes hur de pedagogiska möjligheterna med Micro:bit kan utnyttjas med enkla medel. Micro:bit har en inbyggd radiofunktion och den kan användas till att ge en lekfull ingång till radio i teknikundervisningen på mellanstadiet, säger Jacob Möllstam, som är utvecklingsledare på grundskolan i Partille.

- Vi skapade en variant av “Gömma nyckeln”, där man använder en micro:bit för att hitta en annan, som är gömd i någon av de tre papplådor som finns i olika delar av rummet. Om eleven närmar sig rätt låda, blir fyrkanten på den micro:bit som används som mottagare större. Om eleven är på väg mot fel håll, blir fyrkanten mindre.

Eleverna kan även lära sig programmeringens grundläggande principer genom att skapa enkla blockprogram som styr en micro:bit, säger konsulten Marie Gustafsson Friberger, som bland annat arbetar med hur programmering och making kan integreras i skolans undervisning.

- Ett enkelt sätt att börja med yngre elever, är att låta dem skapa stegvisa instruktioner Det kan till exempel handla om att LED-display ska visa en glad eller ledsen smiley, svara ja eller nej, och så vidare. Efterhand blir det mer avancerade instruktioner och det går också att skapa mer komplicerade lösningar genom att styra flera micro:bits samtidigt.

Slöjd och teknik kan förenas i makerkulturen

Elin Nilsson, processledare för digitalisering och nya lärmiljöer på Utbildning Gävle, var med i en grupp som utforskade vad som går att göra med byggsatsen Makeblock Neuron.

- Vi använde både mekaniska och elektroniska block till att bygga en radiostyrd brandbil. Den drivs av en servomotor och är utrustad med både pump och slang. Längst fram finns en kamera som också kan fjärrstyras. Programmeringsmiljön var inte särskilt svår att använda. Vi lyckades bra med att bygga det ville med de olika blocken och kompletterade med några handgjorda delar.

Mikael Svensson, it-strateg på Utbildning Gävle, var också med i gruppen. I Gävle arbetar man redan en hel del på förvaltningsnivå med att inspirera till programmering och digitalt skapande, berättar han. Ämnesintegration, till exempel genom att förena slöjd- och teknikundervisningen, ingår som en del i det arbetet. Det är viktigt att prova hands-on för att undersöka vad som fungerar bra och hur det kan kopplas till styrdokumenten.

- Skolverkets kurs Om programmering blir säkert viktig för att hjälpa lärare att förstå programmeringens grunder och principer. I Gävle satsar vi mycket på blockprogrammering. Det underlättar den grundläggande förståelsen både för elever och för lärare. Framöver ska vi arrangera flera workshops med kommunens lärare för att de ska komma igång med programmering och digitalt skapande. Vi kommer också att bjuda in grannkommunerna, så att vi kan hjälpa varandra att utveckla undervisningen.

Text: Stefan Pålsson

Läs mer

Läs mer om affärsområdet ICT Learning (engelska)

Läs fler artiklar om projekt och aktiviteter inom ICT Learning