Lärstrategier och lärande: en syntes av Hattie och Donoghue

2 November, 2016 - 11:46

När samhället utvecklas och förändras av digitaliseringen ställs nya krav på skolans undervisning. Eleverna behöver bland annat lära sig söka och använda information på ett kritiskt sätt, lösa problem, samarbeta och lära av varandra. Ofta används samlingsnamnet 21st Century Skills för att beskriva detta. Eftersom samhället ständigt utvecklas måste alla lära sig att lära för att kunna fortsätta lära genom hela livet. Annars klarar man sig varken som medborgare eller på arbetsmarknaden.

Flera undersökningar visar att det är svårt att integrera it i undervisningen så att eleverna både utvecklar ämneskunskaper och lär sig att lära. Många elever är inte heller redo för ett digitalt samhälle och ett medielandskap där de både är konsumenter och producenter. På många håll i Europa går den digitala skolutvecklingen fortfarande trögt och det finns risk för en ny digital klyfta. Nu har de flesta tillgång till tekniken, men många saknar de kunskaper och förmågor som är nödvändiga.

En ny syntes av John Hattie och Gregory Donoghue ger viktiga ledtrådar för det här arbetet och för den generella utvecklingen av undervisningen och lärande: Learning strategies: a synthesis and conceptual model. Här presenteras en modell av lärandets olika steg och de faktorer som påverkar resultatet. 

Precis som i Hatties stora undersökning Synligt lärande, som kom 2009, handlar det om att ta reda på hur undervisningen kan bedrivas så effektivt som möjligt och att visa vilka förutsättningar som det kräver. Elevens lärande måste bli synlig för läraren och lärarens undervisning måste bli synlig för eleven. Läraren ska kunna möta eleverna där de befinner sig. Hen ska kunna ge dem tillgång till de lärstrategier och de metakognitiva verktyg som de behöver i den konkreta situationen och för sitt fortsatta lärande. Detta förutsätter en öppen kommunikation mellan lärare och elever där alla vågar ställa de frågor som krävs för att frågetecknen ska rätas ut.

Hatties och Donoghues modell beskriver lärande som en process i flera steg, från att tillägna sig och befästa ytkunskaper och djupkunskaper till att kunna tillämpa det man lärt sig i andra situationer och sammanhang. Analyserna visar att lärstrategiernas effektivitet beror på vad lärandet ska syfta till. Det är därför nödvändigt att eleverna vet vad som är målet med den pågående undervisningen, så att de kan arbeta på de sätt som bäst utvecklar deras lärande.

Fyra faktorer är avgörande för lärandet: Elevernas kunskaper och tidigare prestationer (Skill), deras självdisciplin och inställning till lärande (Will), deras drivkrafter och mål (Thrill) samt hur lärmiljön ser ut och fungerar.

Bild av "A model of Learning"
Bild från www.nature.com

Arbetssätt och lärstrategier ser ut på olika sätt beroende på vad undervisningen syftar till.

Om syftet är att eleverna ska kunna återge befintlig kunskap, fungerar det utmärkt att anteckna, sammanfatta, stryka under och memorera. När de ska befästa de här kunskaperna, är det viktigt att träna, repetera och att fråga om något är oklart.

Om eleverna ska lära sig att förstå underliggande principer och sammanhang, krävs helt andra lärstrategier som förutsätter metakognition på en hög nivå. De måste lära sig att “tänka som en lärare”, ha tillgång till en hel arsenal av lärstrategier och kunna arbeta målmedvetet och disciplinerat.

Om eleverna ska befästa sina djupkunskaper, fungerar det bra att strukturera ett problem i flera steg, att formulera sin kunskaper med egna ord, att samarbeta och att reflektera tillsammans med andra. Här är det också viktigt med kritiskt tänkande.

Om eleverna ska tillämpa sina kunskaper i nya sammanhang, till exempel när de ska lösa ett matematiskt problem som de inte tidigare stött på, är det viktigt att de provar sig fram, diskuterar med varandra och får hjälp och vägledning av läraren när det behövs.

Det finns ett antal studier som visar att det är svårt att arbeta med problembaserat lärande i skolan. Hattie och Donoghue menar att det kan bero på att man ofta arbetar på det här sättet innan eleverna har utvecklat och befäst de ytkunskaper som är nödvändiga. Det krävs naturligtvis både yta och djup. De tar också upp att många lyfter fram det pedagogiska värdet med att “flippa klassrummet”, men att det ännu inte finns några vetenskapliga studier som bekräftar detta. Kanske kan det vara värt att undersöka vad det betyder att eleverna får veta vad de ska lära sig och att ta reda på hur deras lärande utvecklas när de får hjälp med att använda passande lärstrategier?

Hattie och Donoghue betonar att det inte går att tala om de förmågor som ryms inom 21st Century Skills utan ett konkret sammanhang. Man kan inte utveckla förmågor som kritiskt tänkande och kreativitet utan ett innehåll och en kontext som ger mening och sammanhang. De slår också fast att det är avgörande att skolans undervisning främjar elevernas förmåga, vilja och intresse att lära, men tillägger att det handlar om mer än att förbättra deras prestationer. Det är lika viktigt att utveckla de mjuka förmågor som krävs för att samverka och lära av varandra och för att bidra till ett öppet och mångfaldigt demokratiskt samhälle.

Text: Stefan Pålsson

Läs mer

Läs mer om affärsområdet ICT Learning (engelska)

Läs fler artiklar om projekt och aktiviteter inom ICT Learning