Hur fungerar lärares kollegiala lärande på Facebook?

11 June, 2018 - 14:11

Samtal och diskussioner i sociala medier om digitalisering, pedagogik och undervisning är en integrerad del av många lärares yrkesvardag. Tematiska grupper på Facebook, några med tusentals medlemmar, har ofta en central betydelse för kompetensutveckling och professionellt lärande. Pedagogikforskare vid Göteborgs universitet har under tre år, från 2015 till och med 2017, undersökt hur den här typen av kollegialt och kollaborativt lärande ser ut och fungerar i praktiken.

Vi behöver förstå villkoren för lärarnas och skolans utveckling

Trots att det rör sig om ett viktigt forskningsområde, finns det fortfarande ganska lite forskning kring hur lärares professionella lärande och kunskapsutveckling ser ut när skolan och undervisningen digitaliseras. Tanken med forskningsprojektet Professionellt lärande och sociala medier är därför att lägga grunden för en mer systematisk och kritisk kunskap, berättar Annika Bergviken Rensfeldt.

– Svenska lärare använder i hög utsträckning sociala medier för att utbyta professionella kunskaper och erfarenheter med varandra. Vi behöver veta betydligt mer om än detta än vi gör i dag för att förstå villkoren för skolans och för lärarnas utveckling. Det gäller förstås inte bara för den akademiska forskningen, utan också för alla aktörer inom skolans värld: beslutsfattare, skolhuvudmän, fackförbund, skolledare, och så vidare.

Mycket frihet - men också risk för att arbetstiden förlängs utan ersättning

Den senaste upplagan av TALIS – en internationell studie av lärares och rektorers yrkesvardag, som genomförs vart femte år av OECD – visar att Sverige jämfört med andra länder i Europa har en låg andel tid avsatt för kompetensutveckling. Samtidigt har svenska lärare större frihet att själva välja vad de vill lära sig mer om samt när och var de vill göra det.

Det utvidgade kollegiet på nätet gör det möjligt för lärare att själva ta ansvar för sin kompetensutveckling. Här kan de skapa personliga nätverk inom sina professionella intresseområden som öppnar nya pedagogiska och yrkesmässiga perspektiv. Detta sker i stor utsträckning hemifrån och utanför arbetstid. Men den här friheten innebär även risker som behöver analyseras närmare, påpekar Annika Bergviken Rensfeldt.

– Det finns en uppenbar fara för att lärares arbetstid förlängs, utan ersättning, när delar av det professionella lärandet och den pedagogiska utvecklingen äger rum på fritiden. Men det är också tänkbart att den här typen av individuell kompetensutveckling, ofta utan koppling till den egna skolan, inte får särskilt stort genomslag. Beslutsfattare och tjänstemän kan ha svårt att överblicka omfattningen och att se värdet av de här aktiviteterna. De kanske inte ens uppfattas som arbete.

En närstudie av interaktioner och aktiviteter i en Facebook-grupp

Professionellt lärande och sociala medier är en närstudie av den tematiska Facebook-gruppen Flippa klassrummet. Det flippade (eller omvända) klassrummet är en undervisningsmodell, baserad på blended learning, som vänder upp och ner på (“flippar”) hur undervisningen bedrivs. Istället för att läraren går igenom undervisningsinnehållet på lektionen och låter eleverna arbeta med sin förståelse som läxa, gör man tvärtom. Eleverna får genomgången som läxa, ofta som film, över nätet, och på lektionen arbetar man tillsammans med att konkretisera, förstå och bygga vidare på det som undervisningen handlar om.

Forskarna har använt dataanalyser, intervjuer och enkäter för att få en så heltäckande bild som möjligt av aktiviteterna i gruppen. Flippa klassrummet är en av de allra största svenska tematiska Facebook-grupperna, med drygt 14 500 medlemmar. När undersökningarna genomfördes låg medlemsantalet på mellan 13 000 och 14 000 personer.

I artikeln Teachers ‘liking’ their work? Exploring the realities of teacher Facebook groups, som nyligen publicerades i British Educational Research Journal, visar Annika Bergviken Rensfeldt, Thomas Hillman och Neil Selwyn hur interaktioner och aktiviteter i gruppen ser ut och vad de betyder för lärarnas professionella utveckling och lärande.

I gruppen drar man nytta av varandras kunskaper och perspektiv

Att ge tips och rekommendationer om användbara resurser på nätet är en viktig del av den dagliga kommunikationen i Flippa klassrummet, konstaterar Thomas Hillman.

– I stor utsträckning handlar det om att dela med sig av användbara resurser från kommersiella aktörer och från skolans värld. Ibland rör det sig också om resurser som den tipsande läraren själv har skapat. Men det är också vanligt att man ställer olika arbetsrelaterade frågor till kollegorna eller att man efterlyser resurser inom ett visst område. Det avgörande värdet med gruppen är att man tillsammans ska kunna dra nytta av varandras kunskaper och perspektiv.

Det är inte särskilt ofta som man belyser själva undervisningsmodellen ur ett kritiskt perspektiv, men det är egentligen inte så konstigt, menar Thomas Hillman.

– Flippa klassrummet är en väldigt stor Facebook-grupp som samlar lärare som är intresserade av just den här typen av metoder och arbetssätt och som vill lära sig mer. För att en sådan här gemenskap ska fungera, krävs det att en del premisser tas för givna. Man utvecklar vissa sätt att prata om och att dela med sig av resurser och kunskaper, som inte tillåter för mycket ifrågasättanden eller kritiska frågor kring “flippandet”. Det är ju inte heller det som är syftet med gruppen.

Moderatorn spelar en central roll

Den som modererar och sätter agendan för en grupp som Flippa klassrummet, spelar en viktig roll för hur gruppen och samtalen utvecklas över tid, tillägger Thomas Hillman.

– Moderatorn håller ett öga på att diskussioner och länktips håller sig inom ramarna och att alla håller en god ton i gruppen. Det gäller att uppmuntra och ge stöd åt meningsfulla diskussioner och delning av användbara resurser bland medlemmarna. Men det är tydligt att det finns en gräns för hur stor en grupp kan bli för att deltagarna ska vara aktiva och samtalen ska hållas igång. Kanske börjar gruppen tangera den gränsen nu. Det är bara en mindre kärna som verkligen är aktiv, medan de flesta nöjer sig med att läsa och att ge “likes”.

En viktig resurs för lärares professionella utveckling

I forskningen om lärare som deltar i professionella grupper i sociala medier, beskrivs deras praxis att dela med sig av länkar ofta som en enkel och ganska ytlig delning av material. Analysen av Flippa klassrummet visar att det finns goda skäl att nyansera den bilden, konstaterar Annika Bergviken Rensfeldt.

– Lärares delning av länkar till artiklar, filmer och nätbaserade tjänster flätas ofta samman med stöttning och delning av pedagogiska idéer, undervisningsexempel och reflektioner. Många av dem som diskuterar i gruppen nämner att de förändrar sitt sätt att undervisa. De testar nya modeller, provar nya verktyg och diskuterar elevers lärande i relation till nya undervisningsupplägg.

En stor del av aktiviteterna går ut på att hjälpa andra, men det är också möjligt att utveckla sin yrkesidentitet och det kan skapa nya karriärvägar. Samtalen och diskussionerna skapar en gemenskap och en känsla av att höra till. Det kan bidra till att bryta den isolation som många ibland känner på sin arbetsplats, tillägger Thomas Hillman.

– Lärarna uttrycker tydligt att gruppens diskussioner är en resurs för deras professionella utveckling. Det kan vi i vår analys se som en förändrad och ibland även utmanad professionell identitet. I diskussionerna nämner de också att de modifierar sin undervisning utifrån den input de får. De olika problematiserande aspekterna innebär att de menar att de upptäcker nya perspektiv och att de utvecklas som professionella.

Det behövs mer systematisk utveckling av beprövad lärarerfarenhet

Det pågår en akademisk diskussion om hur villkoren för lärares arbete förändras av digitaliseringen. Den är i högsta grad aktuell när det gäller lärares professionella lärande i sociala medier, understryker Neil Selwyn. Lärarna upplever aktiviteterna som användbara och utvecklande, men de är också obetalt arbete.

– Här finns det en utmaning som det är viktigt att skolan kan hantera. Den nuvarande graden av frihet och tillit till lärares egna val av kompetensutveckling behöver även tillgodoses framöver. Men det det här måste balanseras med de krav som ställs på skolan som arbetsplats och som kunskapsinstitution. Lärare behöver en god fysisk och digital arbetsmiljö för att undervisningen ska fungera. Det är också nödvändigt att  skolan satsar på en systematisk utveckling av den beprövade lärarerfarenheten och att man alltid ser till att arbeta på vetenskaplig grund.

Alternativ till kommersiella sociala medier

Ett helt annat problem med användningen av kommersiella sociala medier i det professionella lärandet, är att lärarna blir inbäddade i de affärsmodeller som gäller för de olika tjänsterna. I det här fallet handlar det om Facebooks affärsmodell. Förutom att Facebook kan sälja vidare deras användardata till andra företag, formar Facebooks algoritmer vad användarna faktiskt kan se av det innehåll som man skapar tillsammans. Möjligheterna att styra tillgången till innehållet är alldeles för begränsade, säger Neil Selwyn.

– Facebooks prioritering av nytt innehåll innebär att det blir svårt att följa gamla inlägg och diskussionstrådar. Användarna försöker motverka det genom att lägga till “tomma” kommentarer till inlägg som de vill följa. Moderatorn samlar vanliga frågor, listor över böcker och annat användbart material på sin blogg för att det ska bli enklare att komma åt.

Det behövs en större kritisk medvetenhet om de uppenbara problem som finns med att använda den här typen av plattformar, menar Neil Selwyn.

– Det finns exempel på hur lokala, nationella och icke-kommersiellt utvecklade plattformar tagits fram genom utvecklingsinsatser t ex. via universitet i de nordiska länderna. De här plattformarna har blivit viktiga för lärare i deras dagliga arbete och gör det möjligt att enkelt komma åt och att själv äga de data som man producerar. Flera projekt som har bedrivits inom ramen för Europeiska skoldatanätet har visat att det finns andra plattformar som kan användas för lärares professionella lärande.

Hur förändras lärares arbetsmiljö och arbete av digitaliseringen?

Det är också viktigt att sociala medier används mer för kollegialt och kollektivt skapande, konstaterar Annika Bergviken Rensfeldt. Lärare behöver ha tillgång till en rad olika arenor för kompetensutveckling och kritiska samtal inom ramen för sin arbetstid.

– Den begränsade tiden för kompetensutveckling, skapar mer eller mindre tvång att delta i informellt och obetalt virtuellt arbete i sociala medier. Det är något som vi måste börja diskutera på allvar. Lärare behöver även ha en hållbar digital arbetsmiljö för att deras yrkesvardag ska fungera. Just nu söker vi medel för att fördjupa oss i hur lärares arbete och arbetsmiljö förändras av digitaliseringen. Skolor och andra aktörer inom skolans värld som är intresserade av detta får gärna höra av sig!