400 matematiklärare lär sig grunderna i programmering

23 March, 2018 - 11:08

5 februari startade en webbaserad nybörjarkurs i programmering för lärare som undervisar i matematik på högstadiet och gymnasiet. I höst blir programmering ett obligatoriskt inslag i bland annat matematik, och det finns ett skriande behov av fortbildning. Kursen, som tagits fram av RISE ICT, i samarbete med Academedia och Makerskola, visar en möjlig väg att möta det här behovet.

Programmeringens grundbegrepp, problemlösning och datalogiskt tänkande

För ett år sedan fattade regeringen beslut om att lyfta fram och att förtydliga skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. De reviderade styrdokumenten träder i kraft 1 juli, och här är införandet av programmering i undervisningen en del. I ett alltmer digitalt samhälle är det viktigt att ha en grundläggande förståelse för hur programmering och digital teknik fungerar.

Syftet med nybörjarkursen i programmering är att ge lärarna en introduktion till grundbegreppen och att träna dem i problemlösning. Deltagarna lär sig under tio veckor grunderna i Python, ett kraftfullt programmeringsspråk med en smidig kod och en relativt låg ingångströskel. Kursen utvecklas och leds av Marcus Tyrén och Niklas Carlborg på RISE ICT.

- Det är ungefär fyrahundra lärare från ett tjugotal huvudmän som deltar, berättar Marcus Tyrén. En fjärdedel kommer från någon av Academedias gymnasieskolor och de andra arbetar på grundskolor i kommuner som deltar i projektet Makerskola. Kursen avslutas 30 mars, men allt material kommer att finnas kvar i ytterligare en månad för dem som halkat efter eller som vill repetera.

Tematiska kursavsnitt knyter samman teori och praktik

Varje kursavsnitt innehåller interaktiva programmeringsövningar som kan köras direkt i webbläsaren, utan särskilda krav på tillägg, program eller operativsystem. Det handlar om att göra det enkelt för deltagarna att snabbt och enkelt komma igång och börja koda, så att de får en konkret och praktisk träning i hur en programmerare tänker och arbetar.

- Kursen är indelad i veckovisa teman där vi presenterar programmeringens grundbegrepp: villkorssatser, loopar, och så vidare, säger Niklas Carlborg. Allra först handlar det om att komma igång och att förstå syntaxen. Varje nytt tema knyter an till och bygger vidare på de tidigare. Tillsammans ger de en god grund för att förstå programmering och för att börja använda Python.

Allt material för varje tema - introduktion, övningar och sammanfattning - är samlat på en webbsida, så att det är lätt att överblicka. Temana knyter samman teori och praktik, och tanken är att deltagarna ska behöva lägga ned ungefär två timmars arbete varje vecka för att kunna följa med. Varje tema avrundas med en quiz med fem frågor som ska lösas. De som klarar quizen har förstått innehållet i veckans tema.

- På måndagen streamar vi en film där Marcus och jag förklarar och går igenom veckans tema och ger en övning som ska lösas under veckan, säger Niklas Carlborg. På fredagen streamar vi en film där vi sammanfattar innehållet i veckans tema och visar hur övningen ska lösas. När vi streamar finns vi tillgängliga i en chat för dem som har frågor, men det är inte särskilt många som använder den möjligheten. Alla kan förstås inte se filmerna direkt när vi streamar, så de arkiveras och kan ses i efterhand. Det finns också ett diskussionsforum där vi ger handledning och deltagarna vägleder och hjälper varandra.

Kursen håller lagom tempo och tekniken fungerar

Marcus Tyrén och Niklas Carlborg ägnade mycket tid och arbete innan kursen åt att se till att tekniken är stabil och fungerar som det är tänkt. Plattformen Open edX hanterar inloggning och diskussionsforum. Vimeo används till att streama och arkivera alla filmerna och med hjälp av repl.it skapas interaktiva programmeringsövningar enkelt och smidigt.

- Det var mycket jobb innan kursen drog igång, men det har verkligen lönat sig, konstaterar Marcus Tyrén. Nu behöver vi inte alls tänka på tekniken, utan kan istället lägga energin på själva kursen.

Björn Johnsson, som är matematiklärare på LBS Kreativa Gymnasiet i Helsingborg, håller med om att allt har fungerat utmärkt, såväl när det gäller teknik som upplägg och kursinnehåll. Filmerna är pedagogiska och tydliga, tempot är lugnt och sansat. Han menar också att det är en fördel att kunna ta del av innehållet och att kunna göra övningarna när det finns tillfälle.

- Kursen bygger på att man ska delta aktivt och genomföra övningarna. Om man bara gör det, så är det inga problem. Jag känner själv att jag hänger med och att jag börjar få ett grepp om grunderna i programmering. Tidigare har jag samarbetat med programmeringsläraren när jag undervisar elever på teknikprogrammet, men nu kan jag själv börja slänga ihop lite kod och koppla till matematiken.

Det som möjligen saknas är att ha tillgång till någon som direkt kan leda i rätt riktning när något är oklart eller när det uppstår problem, tillägger han.

- Jag kan visserligen ställa frågor i diskussionsforumet eller i chattarna, men det vore enklare och smidigare att kunna föra en mer direkt dialog när jag behöver det. Då skulle det nog gå snabbare att räta ut frågetecknen.

Bra med en process som löper genom hela veckan

Katarina Lennvik, lärare i matematik och NO på Ytterbyskolan i Kungälvs kommun, saknar också ibland tillgång till en programmeringskunnig som hon kan bolla tankar och idéer med på ett mer direkt sätt. Det är inte någon avgörande brist, men det hade säkert underlättat, säger hon.

- I det stora hela är det en rolig och givande kurs som ligger på en lagom nivå. Jag tycker om att jag kan se filmerna och göra uppgifterna när det passar, utan att vara låst till en bestämd tid. Det är också bra att det blir en process som löper genom hela veckan med genomgång, uppgift, sammanfattning, lösning och quiz.

Den här kursen ger en bra introduktion till programmering, men den skulle nog behöva kompletteras med en kurs som har en mer tydlig koppling till matematikundervisningen, påpekar Katarina Lennvik.

- Jag tror att vi behöver känna oss mer säkra på vad vi faktiskt ska undervisa i. Annars finns det risk för att programmering inte blir ett naturligt inslag i matematiken och att vi istället fastnar i våra gamla hjulspår.

Ett stöd i arbetet med skolans digitalisering

Jacob Möllstam, som är grundskollärare och utvecklingsledare i Partille kommun, menar att den här kursen är mer personlig och mer givande än andra distanskurser han har följt de senaste par åren. Han tycker också att det är bra att det finns möjlighet att ställa frågor via chatten när filmerna streamas, även om han inte har utnyttjat det själv.

- Jag blir mer motiverad att hålla tempot i kursen när jag ser att andra är igång. Samtidigt är det en fördel att jag kan ta igen det jag har missat om jag har för mycket annat att göra en vecka. Men då gäller det också att se till att arbeta extra när det behövs och att inte halka efter.

Till vardags ansvarar Jacob Möllstam för lärarfortbildningen i Partille kommun, med särskilt fokus på skolans digitalisering och digital kompetens. Han ser tydligt att han kommer att ha nytta av kunskaperna från den här kursen i sitt arbete framöver.

- Det här är en ren programmeringskurs, och så ska det vara. Den ger inte svaren på allt man behöver veta för att arbeta med programmering i matematikundervisningen, men det är inte heller meningen. Jag ser kursen som en del av en mer generell fortbildning för att förstå och hantera digitaliseringen. Didaktik och andra områden kan tas upp och hanteras i kompletterande kurser. Allt kan inte göras på en gång.

Oklarheter i kurs- och ämnesplaner

Utmaningarna inför hösten handlar mest om vilken nivå undervisningen ska ligga på, säger Björn Johnsson. Han anser att det är oklart formulerat i ämnesplanen i matematik, och därför blir det upp till läraren att göra sin egen tolkning. Men det gäller också att ta hänsyn till att det finns olika förutsättningar bland eleverna på de olika programmen, tillägger han.

- När jag undervisar elever som går teknikprogrammet, vet jag att de lär sig programmering och att jag kan lägga mig på en högre nivå. Eleverna på det estetiska programmet läser inte programmering, så där måste jag förstås arbeta på ett helt annat sätt. Det viktigaste är att alla elever, oavsett program, utvecklar en grundläggande förståelse för vad programmering är och hur det fungerar.

Oklarheterna gäller även för grundskolans kursplaner, menar Katarina Lennvik. För sin egen del är hon fortfarande osäker på vad som gäller för matematikundervisningen på högstadiet.

- Problemet beror nog till stor del på att programmeringen införs samtidigt i alla årskurser. Om några år blir det säkert lättare att se progressionen från lågstadiet till högstadiet. Nu kan jag inte räkna med att eleverna har några förkunskaper, och det är svårt att veta var jag ska börja. Det gäller också att reda ut vad som ska göras i matematiken och vad som ska göras i tekniken. Här behövs en samsyn, så att vi som undervisar i de olika ämnena kan komplettera och ge stöd åt varandra.

Programmering - en del av den digitala kompetensen

Tyvärr är det många lärare som är oroliga inför hösten, när de ska börja undervisa i programmering, säger Jacob Möllstam. Det beror bland annat på att programmering ofta ses som något närmast mystiskt. Därför är det viktigt att lärare får kompetensutveckling och annat stöd, som både hjälper dem att lösa upp knutarna och att se det större sammanhanget, menar han.

- När det gäller själva programmeringen, räcker det i regel att ha koll på grunderna. Det handlar om att träna eleverna att tänka systematiskt och att pröva sig fram för att lösa olika konkreta matematiska problem. Att arbeta med enkel programmering i undervisningen gör problemlösningen mindre abstrakt och mer motiverande. Det blir också tydligt varför man ska arbeta i små steg, testa efterhand och hela tiden dokumentera det man gör. Men framför allt måste lärare se programmering som en del av det övergripande arbetet med att utveckla elevernas digitala kompetens. Då tror jag att bitarna lättare faller på plats.

Text: Stefan Pålsson