Knutpunkt för digitala verktyg stärker Göteborgs vård och omsorg

Sammanfattning

Göteborgs stad har genomfört en stor upphandling som gör att kommunen kan samordna välfärdstekniktjänster från flera leverantörer i en så kallad hubb. Det effektiviserar införandet av nya lösningar och är nyckeln till en mer individbaserad vård och omsorg.

Nyttoeffekter

För brukaren: Ökad trygghet, självständighet och valfrihet

För personalen: Tidsbesparing och mer fokus på huvudsakliga omsorgsarbetet

För samhället: Effektivare upphandlingsprocess och minskad miljöbelastning

Verksamheter

Vård- och omsorgsenheter i Göteborg

Användare

Äldre och personer med funktionsnedsättning i såväl ordinärt som särskilt boende

Citat

”Brukarna får ökat självbestämmande med en palett av tjänster som de själva får välja emellan”

Max Domaradzki, central projektledare Göteborgs Stad

Fördjupning

Behov & Utmaningar

Trygghetslarm är en väl etablerad e-tjänst som har använts på bred front sedan mitten av 1980-talet. Traditionellt baseras larmen på analog teknik, medan telenäten har digitaliserats. Behovet av ett genomgripande teknikskifte för att höja säkerheten i systemet har därför påtalats i många år, och nu finns krav från Socialstyrelsen att alla kommuner ska gå över till digitala trygghetslarm – en omfattande operation med tanke på att det totalt rör sig om cirka 200 000 larmenheter som används runt om i Sverige.

I Göteborgs stad finns omkring 11 000 brukare av trygghetslarm i ordinärt boende, och cirka 4 000 i särskilt boende.

– När vi började förbereda övergången till digitala trygghetslarm insåg vi att behovet var mycket bredare än så. Istället för att bara byta ut de gamla analoga larmen mot nya digitala ville vi hitta en helhetslösning som även underlättar införande av annan välfärdsteknik. Nya applikationer utvecklas ju hela tiden, säger Max Domaradzki, projektledare vid Göteborgs stads centrala serviceorganisation för vård- och omsorgstjänster, Intraservice.

Samtidigt finns ett politiskt mål att till år 2022 erbjuda tio välfärdstekniktjänster som leder till ökad självständighet för brukarna. Det kräver samordning av allt från upphandling och installation till drift och daglig hantering av tekniken.

Lösning & Funktion

Göteborgs stad valde att göra en större upphandling där flera företag levererar applikationer till en så kallad hubb, som knyter samman stadens välfärdstekniktjänster för vård och omsorg. I lösningen ingår också en tjänsteplattform, där all datatrafik hanteras på ett enhetligt och säkert sätt. Larm styrs direkt till Göteborgs stads larmcentral eller till ansvarig personal för snabbast möjliga åtgärd.

– Den teknik som används idag är framför allt analoga trygghetslarm, tillsynskameror för nattillsyn utan hembesök och enklare former av sensorer, exempelvis sängmattor som känner av om någon går upp på natten. I den nya lösningen har digitala trygghetslarm högsta prioritet. Dessutom gör vi det möjligt att koppla in olika typer av tillval – som digitala dörrlås för att slippa nyckelhantering, positioneringslarm via GPS för ökad trygghet utomhus, smarta armband som ger information om bärarens hälsa och fler avancerade sensorer som reagerar på avvikelser och larmar vid behov, säger Max Domaradzki.

Lösningen innebär att brukarna inte behöver hålla reda på flera olika enheter i hemmet, utan allt är samlat i en huvudenhet, dit flera olika tekniktjänster kan kopplas in.

– Vi kommer att erbjuda en helhetslösning oavsett var man bor och vilken funktionsvariation man har. Tanken är att den enhet du får ska kunna följa med dig om du flyttar till särskilt boende, till exempel ett äldreboende, förklarar Max Domaradzki.

Organisation och process

Vägen mot en helhetslösning började med ett projekt inom hemtjänsten 2014. Målet var ökad valfrihet och självständighet för den enskilde och resulterade bland annat i att tillsynskameror infördes.

Nästa steg var att förbereda gemensam upphandling av tekniktjänster för hela vård- och omsorgsområdet. Eftersom digitala trygghetslarm var en viktig del av lösningen behövde Göteborgs Stads larmcentral först digitaliseras för att kunna ta emot larmen. Det gjordes under 2016, och nu är även den första stora upphandlingen av gemensamma tekniktjänster avslutad.

Införandet kommer att grundas på en behovsanalys som är baserad på frågor till brukarna.

– Utifrån den har vi gjort en prioriteringslista för att planera i vilken ordning tjänsterna ska implementeras från centralt håll. Nu tittar vi i första hand på digitala dörrlås, GPS-larm och avvikelsesensorer, säger Max Domaradzki.

Ekonomi

Satsningen innebär en investering i såväl kommunens egen larmcentral som en ny gemensam tjänsteplattform och tekniska enheter i hemmen. Eftersom alla gamla analoga trygghetslarm ska bytas ut mot nya digitala innebär det initialt ökade driftkostnader.

– Men inom ett par år räknar vi med att detta kommer att betala sig till följd av bland annat minskad administration och färre falsklarmsutryckningar, säger Max Domaradzki.

Fördjupning i nyttoeffekter

Med allt fler tjänster som kan utföras på distans frigörs också värdefull tid för omsorgspersonalen som jobbar ute bland brukarna.

– Det innebär en kvalitetshöjning för verksamheten och mindre stress för medarbetarna som slipper en del enklare tillsynstjänster som tar tid. Samtidigt får brukarna ökat självbestämmande med en palett av tjänster som de själva får välja emellan, exempelvis om de vill ha hembesök eller tillsyn på distans. Många uppskattar trygghetskameran för att de slipper bli störda på natten, säger Max Domaradzki.

Han framhåller att samordningen av ett växande antal tekniktjänster i en hubb är nyckeln till att smidigt kunna erbjuda en mer individanpassad vård och omsorg, som är både effektivare och mindre integritetstörande.

Minskat resande för personalen med bil genom staden innebär i förlängningen också vinster för samhälle och miljö.

Kommunikation

Information om upphandlingen och de nya välfärdstekniktjänsterna har löpande gått ut till medarbetarna via stadens intranät. Vid konkret införande av ny teknik, som trygghetskameror, riktades informationsinsatserna särskilt mot biståndshandläggarna som beviljar omsorgstjänsterna.

Max Domaradzki, central projektledare Göteborgs Stad

– Vi tryckte även upp foldrar med information som medarbetarna kunde dela ut till brukare och deras anhöriga. Fokus låg på att förenkla för dem som utåt kommer att presentera tjänsterna, och personalen försågs till exempel med guider och sammanfattningar av vanliga frågor och svar om den nya tekniken, säger Max Domaradzki.

Lärdomar & Tips

– Fokusera inte bara på en lösning i taget, utan se till att få med helheten på en gång i upphandlingen – allt från ordinärt boende till särskilt boende och hälso- och sjukvård. Det sparar tid och resurser och gör att man kan bidra med kunskap till varandra. Välfärdstjänsterna kommer att växa mycket de närmaste åren, så det är viktigt att de knyts ihop direkt.

– Fundera noga igenom upphandlingsformen. Genom att jobba mer i dialog, låta leverantörerna vara med och påverka och lämna synpunkter, ökar delaktigheten och möjligheten att utforma bra lösningar tillsammans.

– Ta med representanter från varje verksamhet inom vård och omsorg som påverkas av upphandlingen, både teknikpersonal och andra. Ingen kan allt, men en väl sammansatt arbetsgrupp har goda förutsättningar att utvärdera förslag och lösningar gemensamt.

– Använd konsumentpaneler. Göteborg stad samlade till exempel en grupp pensionärer, som fick vara med och utvärdera de nya trygghetslarmens design och användarvänlighet.

Mer information

http://attraktivhemtjanst.goteborg.se/

Verksamhetskontakt

Max Domaradzki, central projektledare Göteborgs Stad, 031-365 85 97, max.domaradzki [at] ml.goteborg.se

Slavko Blazevic, upphandlingsledare Göteborgs Stad, 031-366 37 24,
slavko.blazevic [at] ink.goteborg.se

Leverantörer av tjänster

Ramavtal har träffats med följande företag: Atea, Phoniro, Posifon, Telenta, Tunstall, Tjeders Industri och ZafeCare.