Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPS-larm

Sammanfattning

Östersunds kommun erbjuder positioneringslarm med GPS-funktion till personer med demenssjukdom i kommunen vilket ger individen möjlighet att med större trygghet fortsätta leva ett så normalt liv som möjligt. Larmen ger också ett säkrare arbetssätt för omsorgspersonalen och minskar oron hos anhöriga till personer med demenssjukdom.

Idag kan man konstatera att förskrivningen ökat något men behovet är större än antalet som förskrivs och används. Man satsar nu på anhöriginformation och man har nyligen skrivit om GPS larm i sociala medier som resulterade i över 2000 delningar.

Nyttoeffekter

Omsorgstagarna/patienterna: Större  möjligheter att kunna bo kvar hemma, hjälp till en säkrare vardag, öppnar för fortsatta normala vardagsrutiner

Verksamheten

Ökad trygghet, säkrare rutiner

Samhället: Minskad oro för anhöriga, ger uppskjutna kostnader för särskilt boende, minskad risk för försvunna personer

”Satsningen har ökat tryggheten för de anhöriga och för personalen samtidigt som de sjuka kan fortsätta leva ett aktivt liv” – Åsa Hannerz, arbetsterapeut i demensteamet

Verksamhet: Demensteamet, Östersunds kommun

Användare: Personer med demenssjukdom och deras anhöriga samt den personal som jobbar runt personen (personal inom äldreomsorg/hemtjänst). Trygghetslarm för personer som önskar mera frihet och vill ha ett larm som även fungerar utanför bostaden eller har andra specifika behov.

Fördjupning

Behov och utmaningar

I de flesta svenska kommuner ökar andelen, men också antalet, äldre med omsorgsbehov allt mer. För en genomsnittlig kommun beräknas antalet personer över 80 år öka med 34 procent fram till år 2025. Den åldrande befolkningen väntas leda till stora kostnadsökningar för kommunerna och ställer stora krav på kommunernas arbete med vård och omsorg. I takt med att befolkningen lever allt längre ökar också antalet personer som drabbas av demenssjukdomar.

Demenssjukdomar är en diagnos för en rad symptom som kan bero på olika sjukdomar och skador och som påverkar hjärnan. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom och vaskulär demens (blodkärlsdemens) som tillsammans står för nio av tio upptäckta fall av demens. För den demenssjuke och dennes anhöriga innebär sjukdomen att en mängd risksituationer och situationer som skapar oro och obehag kan uppstå i vardagen. Det kan handla om problem med att orientera sig i närmiljön, svårigheter med att få rätt dygnsuppfattning eller risken för att den demenssjuke går ut vid sena tidpunkter eller med för lite kläder och sedan inte hittar hem. De anhörigas ansvar för de demenssjuka är stort och ger ofta upphov till oro och stress. Oron kan ibland medföra att den demenssjuke i all välmening hindras att gå ut på egen hand av rädsla för vad som kan hända och att den demenssjuke därmed begränsas i möjligheterna att försöka fortsätta leva ett så normalt liv som möjligt.

Östersunds kommun arbetar sedan flera år med ett speciellt demensteam bestående av kurator, sjuksköterska och arbetsterapeut. Teamet har speciella kunskaper om demens och arbetar med att ge råd och stöd till de demenssjuka, deras anhöriga och personalen inom vård och omsorg.

Demensteamet startade som ett statligt finansierat utvecklingsprojekt inom äldreomsorgen men är sedan 2012 en permanent del av kommunens verksamhet. En del av arbetet är att titta på nya och förbättrade lösningar för de demenssjuka och deras vardagsliv. Östersunds kommun har genom Demensteamet valt att ge möjligheterna att kunna förskriva larm med GPS-funktion till de demenssjuka. Syftet är att ge ökad trygghet och säkerhet såväl för den demenssjuke som för dennes anhöriga och den omsorgspersonal som arbetar med den demenssjuke. För den demenssjuke kan användandet av larm även bidra till att kunna förlänga en period av självständighet och i många fall möjliggöra önskemål om ett fortsatt boende hemma i den egna bostaden.

Lösning och funktion

Östersunds kommun har testat ett flertal larmsystem och använder idag bland annat positioneringslarmet Vega. Larmet består av en larmenhet , som kan bäras som ett armband eller i ett bälte, och en basstation.

Larmet har GPS- och GSM-funktion och letar regelbundet efter sin geografiska position via satelliter och GSM-master. När användaren vistas hemma kommunicerar larmenheten med basstationen och GPS/GSM-funktionerna stängs ner. Lamsystemet kan alltid ge snabbt svar på var användaren befinner sig och ökar tryggheten i vardagslivet. Larmet kan också användas för att skicka ett larm om användaren beger sig utanför sitt normala vistelseområde och har på larmenheten en speciell larmknapp som användaren själv kan nyttja för att larma. 

tillåta ett fastställt telefonnummer att ringa till larmenheten för att anhöriga skall kunna nå användaren och kunna ta reda på var denne befinner sig och hur användaren mår. Larmen kan hanteras av larmcentral eller av direkt av anhöriga. Östersunds kommun har valt att låta larmen hanteras av larmcentral. Idag beräknar man att det kontinuerligt är ett 25-30-tal användare som använder positioneringslarmen i kommunen.

Fördjupning i nyttoeffekter

Positioneringslarmen är inte svaret för alla, Människor har olika behov, förmågor och önskemål. Larmen kan dock vara ett mycket viktigt stöd för såväl anhöriga som de demenssjuka. De undersökningar som kommunen gjort visar att samtliga anhöriga till de demenssjuka som använt larmen är positiva till användandet och har upplevt att larmen underlättar deras livssituation. Bland annat har de sömnproblem som anhöriga ofta rapporterat påverkats i positiv riktning.

För de demenssjuka har användandet av larmssystemen möjliggjort att de på ett tryggare sätt kan fortsätta med sitt normala vardagsliv och i många fall att de kan ha möjlighet att bo kvar i sina egna bostäder ytterligare tid. Promenader eller utförande av olika vardagsärenden i butiker eller sjukvårdsinrättningar kan genomföras med vetskap om att de alltid har möjligheter till kontakt med anhöriga eller omvårdnadspersonal.

Positioneringslarm kan innebära ett intrång i den personliga integriteten men kan också, rätt använda, främja självständighet för den demenssjuke. För personalen inom äldreomsorgen innebär lamsystemen en utökad säkerhet kring de användare de ansvarar för. De vet att de alltid kan nå användarna och kan vid nödsituationer också lättare hitta användarna.

Ekonomi

Ekonomiskt har kommunen som plusfaktor vid satsningen främst räknat med en uppskjuten kostnad för särskilt boende (säbo). Enligt kommunens beräkningar kan en plats på särskilt boende kosta cirka 550 000 kronor per år och de larmsystem kommunen förskriver möjliggör att användarna i högre grad kan bo kvar hemma.

Den andra stora plusfaktorn är den minskade oron och ängslan som såväl användarna som deras anhöriga känner. Anhöriga har ett stort ansvar vid demenssjukdomar och kan med larmsystemen lättare leva ett normalare liv. Det kan vara svårt att sätta ett ekonomiskt värde på den minskade oron men de flesta användare och deras anhöriga har beskrivit betydligt minskade oroskänslor sedan de började använda larmsystemen.

På kostnadssidan finns förutom månadskostnaden för själva larmsystemen även kostnaden för förskrivning av larm samt i vissa fall, med tanke på att användarna kan fortsätta bo kvar i sin egen bostad, utökade behov av hemtjänst och genom anhörigvården också minskade möjligheter till förvärvsarbete för de anhöriga. Vid den större utvärdering som gjordes efter avslutat startprojekt visade sju av elva undersökta fall en positiv lönsamhet för kommunen. Den största kostnadsminskningen är den uppskjutna kostnaden för särskilt boende.

Organisationen och politiken

Larmen förskrivs av kommunens arbetsterapeuter och sjukgymnaster, totalt handlar det i Östersunds kommun om ett 40-tal personer med förskrivningsrätt. Demensteamet har resurspersoner som fungerar som hjälp och stöttning i arbetet. Den kommunala Teknik & Servicenheten hanterar de tekniska frågorna och handhar alla larm.

Processen

Östersunds kommun inledde arbetet med larmsystemen som ett projekt under 2012 och har idag infört förskrivningsmöjligheterna i den normala verksamheten. En större utvärdering av projektet gjordes vid årsskiftet 2012 – 2013.

Uppföljning

En större utvärdering gjordes i samband med att grundprojektet avslutades vid årsskiftet 2012-2013.

Kommunikation

Förskrivarna, kommunen arbetsterapeuter och sjukgymnaster, ansvarar för kommunikationen med de demenssjuka och deras anhöriga. De informerar om larmens möjligheter och kan tillsammans med Demensteamet ge svar på frågor och funderingar.

Vad hände sedan?

Sedan hösten 2011 har man provat olika modeller av GPS-larm. Eftersom det fortfarande inte handlar om så stora mängder och man vill ha möjlighet att ta in nya förbättrade produkter har man valt att inte upphandla larmen ännu. Detta ger större möjligheter för att välja produkt utifrån behov. Det man väljer oftast är GPS larmen Doro och Vega. På boenden är det dock praktiskt att ha en typ av larm och inte flera olika modeller.

Sedan starten har nya användningsområden identifierats – nu används GPS-larm även hos individer som har mer specifika behov som tex brukare med epelepsi och som personallarm inom LSS.

Man ser att efterfrågan på tjänsten ökar även om det inte går så fort. Antalet användare är drygt 30 st, en liten ökning med 5-10 användare har skett sista året. Det är viktigt med uppföljning eftersom behovet snabbt kan förändras eller upphöra.

En lärdom från projektet är att det är centralt att det finns en tydlig rutin för hur larmen förskrivs och hanteras.  Att det finns både ett tekniskt stöd och någon med kunskap om förskrivningen som kan stötta förskrivarna är också viktigt för att det ska fungera.  Frågor kring detta och särskilt rörande samtycket, det handlar ju om en skydds- och begränsningsåtgärd, har varit efterfrågat från andra kommuner.

Man upplever att det finns en utmaning i att nå ut. Det finns ett stort mörkertal med människor som inte vet vilka insatser som finns att få. Många äldre träffar inte heller förskrivningspersonal då dom klarar sig själva med hjälp av anhöriga. Det är därför viktigt att ha någon som är ansvarig för kommunikationsplanen även efter projektslutet.

Anhörigsinformationen är kanske allra viktigast och man satsar nu på mer kommunikation genom flera kanaler. Man håller på att ta fram informationsmaterial och man har nyligen skrivit om GPS larm i sociala medier med över 2000 delningar av Demensteamets flöde som resultat.

Lärdomar och tips

Kommuner och landsting måste våga satsa. Finns det ingen efterfrågan kommer det heller inte att finnas någon utveckling inom området. Man måste våga prova.
Det är viktigt att det finns tydliga rutiner och riktlinjer för hur förskrivning av larmen ska ske. Östersunds kommun anser att larmen bör vara en HSL-insats och har valt att ge arbetsterapeuter möjlighet att förskriva larmen. Detta ger möjligheter att säkra samtycke för den begränsningsbestämmelse det innebär för den sjuke med samma princip som man exempelvis använder för att använda bälte på rullstolar. Om användaren mår bra och accepterar larmet ses det som ett samtycke.
En central funktion som stöttar och ger hjälp är viktigt. Det krävs att någon kan tekniken och det kan ibland vara långt mellan gångerna som en förskrivning sker. Tekniksupporten bör ansvara för installation, underhåll och funktionskontroller samt ha koll på utvecklingen inom larmområdet. Förskrivarna behöver också fortlöpande utbildning och uppdatering inom larmområdet.
Kommunikationen är viktig. Att någon är ansvarig för kommunikation och information behövs och att man tar fram skriftlig information till både individen och de anhöriga.

Mer information

Tjänstens namn: Positioneringslarm med GPS

Övriga länkar

Östersunds kommun, information om demensteamet

Utvärdering av projektet Staying Active: PDF. Information om Vega

Kontakt: Åsa Hannerz, Arbetsterapeut i Demensteamet, Östersunds kommun, e-post: asa.hannerz [at] ostersund.se

Leverantör: Vega GPS-larm, Everon, Mona Arlehed, mona.arlehed [at] everon.se