Fokus på IT-vård hos ZuidZorg i Eindhoven, Holland

Sammanfattning

Inom vårdföretaget ZuidZorg provar man gärna nya lösningar istället för att lägga tid och pengar på utredningar, men ingen pilottest får vara längre än 90 dagar. Det som under den tiden inte visat sig göra nytta inför man aldrig. Med denna metod har man infört många av de produkter och tjänster som IT-företaget FocusCura erbjuder.

”Zorg” på holländska betyder vård, men i svensk mening bör det översättas till ”omsorg”, helt analogt med engelska ”care”. Sjukvård heter på holländska ”gezondheidszorg” och på engelska ”health care”. Detta bör man vara medveten om när man ska ta del av erfarenheter från andra länder. Alltför ofta tolkar vi i Sverige det engelska ordet ”care” som sjukvård, vilket i det flesta fall är felaktigt. Samtidigt bör det tilläggas att i många länder gör man inte lika stor skillnad på sjukvård och omsorg som vi gjort i Sverige hittills.

En av de största användarna är omsorgsföretaget ZuidZorg som har sin verksamhet i trakterna av Eindhoven. Användningen har radikalt förändrat arbetssättet, till stor nytta för såväl omsorgstagare som för företaget och dess personal.

Nyttoeffekter

Den största nyttoeffekten som ZuidZorg lyfter fram är möjligheten att göra större nytta med sin personal.

Nyttor för vård- och omsorgstagarna: Minskat behov av att ta sig till en vårdinstitution. Nu kan mycket hanteras på distans, med hemmet som bas.

Nyttor för verksamheten: Möjlighet att göra större nytta med samma mängd personal.

Nyttor för samhället: Positiva miljöeffekter genom minskat resande för både personal och vårdtagare.

Verksamhet

ZuidZorg, med sin huvudverksamhet i sydöstra Noord Brabant, Nederländerna

Användare

Invånare med behov av sjukvård och/eller omsorg, samt personal

Citat

”De IT-lösningar som under en 90-dagars testperiod visar sig göra nytta, inför vi fullt ut”

Greidanus Fabrizio, Innovation Manager, ZuidZorg

Fördjupning

Behov och Utmaningar

I Holland bedrivs nästan all vård och omsorg av företag (med eller utan vinstintresse) på uppdrag av lokala/regionala myndigheter. För att man ska förstå hur systemet fungerar och hur man kan överföra erfarenheter till Sverige, är det här på sin plats med en liten genomgång av hur det fungerar på övergripande nivå.

Från och med 2006 finns en för alla holländare obligatorisk basförsäkring till vilken man ansluter sig individuellt eller i grupp. Denna försäkring täcker primärvård och sjukhusvård, medan långtidsvården täcks av ett separat system. Innehållet i basförsäkringen bestäms av regeringen. Därut­över har alla rätt att köpa en kompletterande, frivillig försäkring.

Försäkringsbolagen köper vård från sjukhusen och har frihet att teckna kontrakt med enstaka sjukhus genom så kallad individuell/selektiv kontraktering. Förhandlingar om pris och kvalitet är emellertid reglerade, och det är bara ett begränsat antal av sjukhusens tjänster som är föremål för prisförhandlingar.

32 omsorgskontor (Zorgkontoor) tar emot anmälningar om äldres behov av hjälp. Bland annat beslutar de om hemsjukvård och särskilt boende. Kontoren drivs av en särskild nationell vårdförsäkring (AWBZ). Till kontoren hör en separat avdelning som utför vårdbedömningar av enskilda vårdsökande.

Kommunerna beslutar om annan hjälp i hemmet än sjukvård eller personlig omvårdnad. Till exempel städning, inköp, bostadsanpassning eller rullstol. I särskilt boende betalar den enskilde för mat och husrum, vilket kan vara betydande belopp.

Hos Zorgkontoor kan man ansöka om en personlig budget för att köpa hjälp och stöd i hemmet, också från anhöriga. Flera nya tjänster riktade till vanligt boende har utvecklats. En sådan är ”omsorgsprenumeration” där äldre mot en fast månadsavgift – vid plötsliga behov – kan få tillfälligt specialboende med medicinsk och social hjälp.

Holland har en av de högsta andelarna ålderdomshem och långvård inom EU. Trenden är att försöka få äldre vårdbehövande att bo kvar hemma så länge som möjligt. En stark drivkraft för detta är den demografiska utveckling som man står inför. Den är tämligen lik Sveriges, men andelen 80-plussare idag är lägre och kommer på sikt att bli något större än i Sverige. Man står således inför en mer dramatisk förändring än i Sverige. Redan idag är kostnadstrycket starkt från försäkringsbolag och offentliga myndigheter.

Denna fallstudie handlar primärt om FocusCuras tekniska lösningar och om hur de har införts hos vård- och omsorgsföretaget ZuidZorg i sydöstra Holland. ZuidZorg är i hög grad representativt för det sätt på vilket vård och omsorg i Holland är organiserat.

Lösning och funktion

ZuidZorg har 45 000 anslutna medlemmar (potentiella vård/omsorgstagare) och ca 3500 anställda. Som medlem betalar man 20 Euro/år och då får man tillgång till viss grundservice, som t ex möjligheten att få lagad mat levererad och städtjänster. När det gäller vårdtjänster har man ca 12 000 vårdtagare. Man är en av fem vårdorganisationer i Holland som har huvudinriktiningen hemsjukvård, men man bedriver enligt ovan också hemtjänst. Verksamheten drivs utifrån 11 hälsocentraler.

Man utnyttjar följande tjänster från FocusCura:

  • PersonalAlarm – Trygghetslarm, stationärt och mobilt
  • VideoCare – Dubbelriktad videobaserad kommunikation
  • HomeMonitoring – exempelvis av KOL-patienter
  • MedicationSupport – En fast enhet i hemmet levererar medicin på givna tidpunkter
  • AccessSolutions – elektroniska dörrlås (dock ännu endast som pilottest)

ZuidZorg använder tjänsterna i följande volymer:

  • Larmtjänster (Totalt 70 000 larmanslutningar, varav ca 10% från FocusCura, 300 000 larmsituationer årligen)
  • 140 vårdtagare med iPad som möjliggör videosamtal mellan vårdtagare och vårdgivare
  • 140 anslutna användare av MedicationSupport (utökas till 500 användare under 2016)

Ekonomi

Inom ZuidZorg anser man att det är nödvändigt att hänga med i den tekniska utvecklingen. Man lägger inte ned någon större tid på ekonomiska analyser inför beslut om att testa en ny lösning. Man är alltid positiv till att testa nya lösningar, men aldrig mer än i 90 dagar. Det som efter denna tid inte har visat sig ge nyttoeffekter, införs aldrig.

Som konkurrensutsatt privat företag är inte ZuidZorg benäget att i övrigt dela med sig av ekonomiska detaljer och fördjupade nyttoeffekter i ekonomiska termer. Men berättar dock att man för närvarande inte arbetar med ”return on investment (ROI)”, men att man ser över sitt kalkylsystem för innovationer.

En annan storanvändare av FocusCuras lösningar är vårdgivaren Sensire, som verkar i östra Holland. De använder främst tjänsterna ”Home monitoring” och ”Video care”. De har konstaterat att sjukhusinläggningarna har minskat med 28% och att brukarnas självständighet/oberoende har ökat med 68%. Att detta har betydande positiva ekonomiska effekter är inte svårt att inse.

Processen

Ett intressant konstaterade är att den intervjuade personen från ZuidZorg, Fabrizio Greidanus har titeln ”Innovation Manager”. Man har således en egen innovationschef, d.v.s. en person som helt och fullt kan ägna sig åt att styra utvärderingsprojekt för nya lösningar, samt även fånga upp idéer till förbättringar och nya lösningar internt.

Den införande- och utvärderingsprocess som man har tillämpat när man har infört lösningarna från FocusCura är generisk och gäller alla förbättringar i organisationen. Den är baserad på den så kallade ”lean”-filosofin, som innebär att nya lösningar införs om de tillför värde. Man har delat in processen i fyra faser:

Initiering (4 veckor):
Idéer samlas in från olika källor, från såväl patienter som anställda, men idéer kommer också från företagsledningen och man håller särskild uppmärksamhet på ny lovande teknik. Alla idéer passerar ett första filter i form av en liten förstudie, där frågor som lösningens förbättringspotential avseende såväl arbetssätt som hälsopåverkan analyseras, liksom eventuella nackdelar och införandeutmaningar. Om idén passerar detta filter påbörjar man planering inför test, som bland annat innebär att man skapar en projektgrupp av individer med olika ansvarsområden, direkt i den operativa verksamheten. Annars hävdar man att testerna inte blir rättvisande.
Testning (6-8 veckor)
Projektgruppen startar testningen och rapporterar framsteg och erfarenheter till innovations-avdelningen varje vecka, där de även kan få hjälp med kunskap, nätverk och verktyg. Vid behov kan testningsfasen förlängas något, men aldrig mer än ett par veckor.

Utvärdering (1-2 veckor)
Projektgruppen levererar en slutrapport från testningen. Om utfallet är gott och testningen visar att lösningen har tillfört värde, överväger företagsledningen ett investeringsbeslut. I dessa fall får den mest lämpliga avdelningen ansvar för en pilotimplementering. Faller den väl ut, så införs lösningen i hela organisationen.

Man arbetar med checklistor för olika ansvarsområden i projektorganisationen och för veckovisa avstämningar. Lärande dokumenteras på en särskild väggtavla. Enkäter används för att samla in användarerfarenheter som användbarhet, design, funktionalitet, tillförlitlighet, effekter på dagligt liv och hälsa, adderade värden, leverantörers serviceanda, praktiskt införande med mera. För detta använder man verktyget Netq.

Enligt FocusCura tjänar de nya lösningar som testas hos ZuidZorg olika intressen samtidigt. Man refererar till begreppet ”triple aim”, som har sitt ursprung hos amerikanska Institute for Healthcare Improvement (IHI) och står för att man samtidigt – utan inbördes prioritet – bör sikta på de tre målen vid allt vårdrelaterat förbättringsarbete:

Förbättra patient/brukar-upplevelsen av vård/omsorg, inklusive kvalitet och tillfredsställelse
Sänka vård/omsorgskostnaden per capita
Förbättra folkhälsan

Det är dock uppenbart svårt att mäta hur nya lösningar förbättrar folkhälsan, särskilt under en 90-dagarsperiod, vilket man medger. Med kunskap om processer och människors levnadsvanor kan man dock göra observationer av olika slag som indikerar troliga effekter för folkhälsan. Överskuggande i utvärderingen och underlag för investeringsbeslut i ZuidZorg är dock primärt 1 och 2 ovan. Alla avdelningar inom ZuidZorg lämnar kvartalsrapporter avseende såväl kostnader som hälsoläge hos kunderna/patienterna.

Politiken

Som vård och omsorg är organiserat i Nederländerna utövas ingen politiskt detaljstyrning av verksamheten. Investeringsbesluten ligger helt och fullt på utförarna, som ofta som i fallet ZuidZorg är stora företag som ofta har koncentrerat sin verksamhet till ett visst geografiskt område.

På direkt fråga om vilken roll den nationella och regionala politiken haft när det gäller införande av ny teknik svarar Greidanus Fabrizio, Innovation Manager, ZuidZorg: Ingen!

Detta är sannolikt en sanning med modifikation då mycket görs från offentligt håll för att stimulera innovation och driva pilotprojekt tillsammans med vård- och omsorgsföretag – inte minst i området Noord Brabant. Detta har om inte annat bidragit till att göra nya tekniska lösningar mer kända, något som ZuidZorg givetvis inte har undgått.

Indirekt påverkar politiken investeringsviljan genom det kostnadstryck som man tillsammans med försäkringsbolagen lägger på utförarna.

Kommunikation

Kommunikationen med de patienter/brukare som berörs av tester och införande av nya lösningar sker primärt via e-post och telefon. Personalen och i vissa fall leverantörens personal hjälper till i hemmen med att installera teknik och informera om dess funktion. Inför tester läggs särskilt stor energi ned på att instruera användarna med särskilda förenklade bruksanvisningar. Det finns dessutom alltid någon att kontakta när man behöver hjälp.

Intresserade kan alltid prenumerera på innovationsavdelningens nyheter, inklusive patienter och allmänhet. Rekrytering av prenumeranter och nyhetsförmedling görs genom sociala medier, men informationen är också nåbar från ZuidZorgs webbplats.

Rekrytering av testpersoner görs till stor del baserat på intresse som fångas upp av företagets fältpersonal.

Lärdomar och Tips

Följande lärdomar kan göras vidare från Fabrizio Greidanus:

Inför bara lösningar som efter en kortare testperiod på max 90 dagar har visat sig tillföra värde.
Tänk ”tripe aim”: Förbättra vårdupplevelsen – Sänk kostnaderna – Förbättra folkhälsan.
Alla organisationer bör ha en innovationsledare.

En reflektion som kan göras avseende den första punkten är att det sannolikt finns lösningar som är mer långsiktigt värdeskapande, inte minst för folkhälsan, men i den transformeringsprocess som vård och omsorg nu är inne i, finns det nog all anledning att fokusera på lågt hängande frukter för att motivera såväl beslutsfattare som personal att öka investerings- och införandetakt för att så småningom också kunna sikta på det mer långsiktigt värdeskapande.

Mer information

FocusCura

2003 startade den unge entreprenören Daan Dohmen sitt företag FocusCura – i en vindsvåning i Amsterdam – för att hjälpa hemsjukvårds- och hemtjänstorganisationer att hänga med i IT-utvecklingen. Sedan dess har man flyttat verksamheten till Utrecht och vuxit till 120 anställda. 120 000 personer använder idag företagets produkter och tjänster.
https://www.focuscura.com/sv

Så fungerar lösningen:

 

 

ZuidZorg

Fabrizio Greidanus, F.Greidanus [at] zuidzorg.nl

https://www.zuidzorg.nl/ (på holländska)

Övrigt

FocusCura har sedan en tid tillbaka en svensk representant, som nås via följande mailadress: carolina.wallenius [at] nowahealth.com . Vissa delar av företagets utbud testas för närvarande (2016) i Norrtäljeregionen inom samarbetsorganisationen Tiohundra, som Norrtälje kommun står bakom tillsammans med Stockholm läns landsting. http://www.tiohundra.se/