Elektronisk dosett gav åtta gånger pengarna tillbaka

”En stor pilotstudie av elektroniska dosetter i England under ett halvår visade sig ge en besparing per användare på 20 000 kronor – det innebär en återbetalningstid på några veckor. Nu är lösningen permanentad.”

 Sammanfattning

En elektronisk dosett påminner om när medicin ska tas och matar även fram de aktuella pillren. Om medicinen inte tas kan vissa dosetter även skicka ett meddelande till personal eller närstående. Hälsomyndigheten i West Midlands, en tätbefolkad region i centrala England – med städer som Birmingham, Coventry och Wolverhampton – gjorde för några år sedan en stor studie där 500 elektroniska dosetter provades i praktiskt bruk under ett halvår. Resultaten var långt över förväntan. Besparingen under provperioden visade sig vara motsvarande 20 000 kronor per användare, främst relaterat till minimering av medicingivande hemtjänstbesök, ett förbättrat hälsotillstånd och minskat behov av akuta insatser. Besparingen motsvarande 8,5 gånger de investerade pengarna – och det bara under ett halvår. De goda resultaten gjorde att man idag använder elektroniska dosetter regelmässigt och att man dessutom uppmuntrar de som har behov av medicin men som ännu inte har kontinuerligt vårdbehov att skaffa elektroniska dosetter på egen bekostnad.

Nyttoeffekter

Nyttoeffekterna följdes upp med en omfattande enkät riktad till både vård-/omsorgspersonal och vård-/omsorgstagare. Dessutom gjordes en omfattande ekonomisk studie.

Nyttor för omsorgstagarna/patienterna/invånarna:

Minskad oro för sin egen medicinering och ett ökat välmående.

Nyttor för närstående:

Minskad oro och mindre behov av att hjälpa till med medicinering.

Nyttor för verksamheten:

Stora och tydliga ekonomiska vinster, minskat behov av hembesök och akuta insatser.

Nyttor för samhället:

Effektivare resursutnyttjande.

Verksamhet

West Midlands, Storbritannien, vård- och omsorgsverksamhet

Användare

Invånare med kontinuerligt behov av medicin

Citat

”Den elektroniska dosetten är den bästa saken på marknaden. Ni kommer inte att få tillbaka den efter provperioden”– Mrs J, Dudley

Fördjupning

Behov och Utmaningar

Publicerad forskning och många vittnesmål från personal inom vård och omsorg visar att personer med minnesförlust och/eller nedsatt kognitiv förmåga har svårt att hantera sin egen medicinering, särskilt när olika mediciner ska tas på olika tidpunkter under en dag. Det finns även andra skäl till att personer inte sköter sin medicinhantering, som t ex rent slarv. Olika studier såväl i England som Sverige rapporterar en följsamhet i medicineringen på endast ca 50 %. Det innebär att samhället har en stor kostnad för mediciner som aldrig tas och heller aldrig ger avsedd effekt på hälsotillståndet.

I Storbritannien beräknas kostnaden bara för själva medicinen som aldrig intas till motsvarande ca 1,5 miljarder kronor per år, till detta kommer förstås konsekvenser av utebliven medicinsk effekt.

Lösning och funktion

På marknaden finns flera typer och fabrikat av elektroniska dosetter. De kännetecknas av att de matar fram rätt kombination av piller vid rätt tidpunkt samt uppmärksammar användaren på detta med ljud och/eller ljussignal. Vissa modeller kan även avge ett larm via telenätet eller internet om medicinen inte tas. Larmen kan då styras både till vård-/omsorgspersonal och anhöriga i en kedja.

Den brittiska regionen West Midlands genomförde 2010-2011 studier av omfattande försöksanvändning av en elektronisk dosett (Careousel från det svenska företaget Pharmacell, en produkt som i Storbritannien är känd under namnet PivoTell). Totalt involverade studien 500 enheter och ca 380 patienter/användare i sju av regionens grevskap, under en period av sex månader. 

West Midlands är en region i västra delen av södra England, med städer som Birmingham, Coventry och Wolverhampton. Det är ett utpräglat storstadsområde med totalt ca 2.6 miljoner invånare. Ca 1 miljon av dessa bor i grevskapet Staffordshire med Stoke On Trent som största stad. Från Staffordshire deltog 72 invånare i studien. Då studien föll mycket väl ut finns där idag ca 400 användare av den elektroniska dosetten. Samtidigt har man stimulerat invånare och anhöriga att köpa dosetten på konsumentmarknaden för eget bruk. Studien utgick dock ifrån att dosetten tillhandahålls av vård- eller omsorgsgivaren, som också står för kostnaden, och att apotek rutinmässigt fyller den med specifikt innehåll för varje individ.

Ekonomi

Det har gjorts en omfattande ekonomisk utvärdering av användningen i olika perspektiv. Sammanfattningsvis konstaterades, för pilotstudien på 6 månader:

Besparing genom minskade sjukhusinläggningar: 151 000 GBP (ca 1,8 MSEK)
Besparing genom minskade hemtjänstbesök: 107 000 GBP (ca 1,3 MSEK)
Total besparingsfördelning: 48 % omsorg / 52 % sjukvård
Total återbetalning (ROI): 8,5 gånger pengarna
Andel medicin som inte intogs: 2,9 %
Total kostnadsbesparing: 709 000 GBP (ca 8,6 MSEK)

Av alla som deltog i studien var det 43 som hade lagts in på sjukhus någon gång under det halvår som föregick studien, på grund av följsamhetsrelaterade problem med medicineringen. Under studien var det endast fyra av dessa som lades in av detta skäl.

74 av deltagarna hade under halvåret som föregick studien varit föremål för dagliga enbart medicingivande hemtjänstbesök. Majoriteten av dessa besök behövde aldrig genomföras under studien. 

Jim Ellam, som är ”assistive technology lead” vid Staffordshire County Council säger att besparingarna i Staffordshire under studien faktiskt var något högre än i West Midlands generellt, med en ROI (”return on investment”) på 11,5 gånger pengarna. Detta kan ha att göra med att man har en högre andel äldre än i övriga regionen.

Processen

Denna fallstudie utgår primärt från den omfattande pilotstudien, men redan under denna etablerade man en organisation och rutiner som efter endast smärre ändringar fungerar även nu när användningen är rutinmässig och i full skala.

Tidigt insåg man att nyttoeffekterna med de elektroniska dosetterna finns såväl inom omsorgen som inom hälso- och sjukvården, som i England liksom i Sverige har olika huvudmän. Man enades därför om att dela kostnaden för studien. Det visade sig senare efter den omfattande utvärderingen att nyttan i ekonomiska termer fördelade sig mycket jämnt mellan aktörerna (48% omsorg, 52 % sjukvård).

Den rutin som nu har etablerats innebär att apotekstekniker betalas för att införa elektronisk dosett hos en individ och att apoteken ersätts med 20 pund per månad (f.n. cirka 240 kr) och individ för att hantera påfyllning, inställning och kontroll av funktionen hos dosetterna. Ett system som har visat sig fungera bra är att varje individ har två dosetter, där den ena används medan den andra befinner sig på apoteket för påfyllning och kontroll. Omsorgspersonalen byter sedan med erforderlig frekvens den tomma dosetten mot den fulla och kontrollerade. Produkten har förvisso lösa kassetter som kan skiftas och även engångskassetter som skulle kunna fyllas maskinellt, men man har funnit lösningen med dubbla dosetter vara bättre, då man genom detta arbetssätt regelbundet också kan kontrollera funktionen hos apparaterna och snabbt kan byta ut felaktiga eller skadade apparater.  

Organisationen och politiken

Problemen med dålig följsamhet i medicineringen uppmärksammades av personalen i fält. Man skulle kunna uttrycka det som att ”de slog larm”. Detta gjorde de till ett särskilt råd – gemensamt för omsorg och hälso- och sjukvården – som enbart har uppgiften att arbeta med förbättringar (The Improvement and Efficiency Partnership of West Midlands, IEWM). Denna organisatoriska enhet är i ett svenskt perspektiv väl värd att uppmärksamma i sig. Många i Sverige upplever att det systematiska förbättringsarbetet ofta får stå tillbaka för mer akuta problem som budgetar i obalans och brist på personal.

Rådet tog till sig problemet och eftersom det vid denna tidpunkt (2008) inte fanns någon formell evidens för automatiska dosetter gav man University of Brimingham i uppdrag att göra en förstudie. Den baserades på litteraturstudier och kontakter med andra vård/omsorgsgivare – primärt i England – som har använt sig av tekniken. I förstudierapporten redovisades slutsatsen att automatiska dosetter sannolikt är ett värdefullt tillägg till det utbud av hjälpmedel som redan finns för att hantera medicinering, genom att främja hälsa och oberoende.

Förstudien var det som behövdes för att motivera det regionala samordningsrådet för omsorg (Directors of Adult Social Services in the West Midlands) och motsvarande organ för medicinering inom primärvården (Medication Management Leads) att söka finansiering för ett pilotprojekt. Pengar söktes från olika instanser i det regionala vård- och omsorgssystemet. Totalt beviljades 334 000 GBP (ca 4 MSEK), med NHS West Midlands (National Health Service West Midlands) som största bidragsgivare. Medlen användes förutom för projektstyrning till att köpa in dosetterna och för att kompensera apoteken för deras insatser.

I projektdirektivet specificerades att utvärderingen skulle baseras på såväl effekter för användarna som ”return on investment” (ROI). En konsistent metod för datainsamling etablerades, där man dels utgick från medicineringsproblem och varje individs interaktion med vård och omsorg under de sex månader som föregick studien, dels intervjuer med användarna efter en månads användning samt efter sex månaders användning.  Det samlades också in data från apoteken, t ex rörande kvarvarande medicin i återlämnade dosetter.

En projektstyrgrupp etablerades med deltagare från fyra av grevskapen, finansiärerna, företaget PivoTell, apoteksrepresentanter och konsultföretag involverade i utvärderingen.  

Fördjupning i nyttoeffekter

Kalkylerna är baserade på nationellt fastställda standardkostnader, t ex för sjukhusdygn, akutbesök etc. Det ansåg man vara mer relevant än att använda lokala data.  Standardkostnaderna har fastställts av Personal Social Services Research Unit (PSSRU), som finns på University of Kent och arbetar på uppdrag av Department of Health.

Beräkningen av kostnadsbesparingar är baserad dels på faktiska direkt mätbara minskade akut- och hemtjänstbesök, dels på bedömningar av personal av vad som skulle ha krävts om inte medcin-dosetten hade använts.

Här ges lite fördjupad information om besparingarna genom minskade sjukvårdsinsatser:

                                                         Besparingar                   Andel
Ambulanstransporter                          4,5 kGBP                         3%
Administration                                     3,7 kGBP                         2%
Diagnoskostnader                             22,6 kGBP                      15%
Sängdagar                                       120,1 kGBP                      80% 
SUMMA                                           150,8 kGBP

och motsvarande gällande omsorgskostnader:

                                                                                Före piloten               Under piloten           Besparing
Egna medicingivande hemtjänstbesök                       91,3 kGBP                   16,5 kGBP                74,8 kGBP (-82%)
Upphandlade medicingivande hemtjänstbesök          43,0 kGBP                   11,0 kGBP                 32,0 kGBP (-74%)
SUMMA                                                                    134,3 kGBP                    27,5 kGBP             106,8 kGBP (-80%)

Uppföljning

Den uppföljning som gjordes under pilotstudien är synnerligen omfattande, men det finns inte utrymme för sådan uppföljning i löpande verksamhet. Man känner sig dock trygg med den rigorösa utvärdering som gjordes och de principer och processer som etablerades under projektet. Därför ser man för närvarande inget större behov av ytterligare utvärdering. Användningen är nu 4-5 gånger så stor som under pilotstudien och ingen har haft anledning att ifrågasätta nyttan. Först när det av andra skäl uppstår organisatoriska förändringar eller att ny teknik gör sitt intåg på marknaden, finns det anledning att göra nya studier.

Jim Ellam, Staffordshire, säger sig vara mycket nöjd med produkten som är mycket driftsäker och har lång livslängd. Det finns fortfarande möjligheter till att utnyttja fler funktioner, som t ex möjligheten att få larm om medicinavvikelser via telenätet som för närvarande bara ca 50 enheter av 400 är försedda med.

Något man har sett, även om det inte är systematiskt utvärderat, är att det finns mycket att vinna på att introducera dosetten så tidigt som möjligt, så snart eller till och med innan minnessvårigheter är märkbara. Det visar sig nämligen att de som börjar tidigt kan fortsätta att använda dosetten längre in i sin sjukdomsutveckling, än när den introduceras senare. 

Kommunikation

Projektet startade med en stor kick-off-konferens med stor publik och en av direktörerna för NHS i West Midlands (Director of Commissioning and Performance Improvement) som ”key-note speaker”. Det blev därmed välkänt i de berörda organisationerna och refererades även i regionala medier.

Deltagarna involverades med hjälp av en checklista, som innehöll följande kommunikationspunkter:

– Dialog: Krav att användarna kan ge samtycke (för deltagande i pilotprojektet). Ej ett krav sedan.
– Överlämnas: bekräftelse på deltagande, kopia på samtyckesavtal samt bruksanvisning.

– Information: annat apotek än det vanliga kan komma att involveras.
– Information: tillgång till produkten och tjänsten kan inte garanteras efter pilotprojektet.
– Information: kostnad kan påläggas för fortsatt användning av produkten efter pilotprojektet.
– Information: skyldighet att ställa upp för utvärdering och att materialet spelas in/sparas.
– Demonstration: praktisk genomgång av handhavandet

Inledningsvis fanns det en ambition att involvera sjukhusen så att patienter inför utskrivning och hemgång skulle få med sig en dosett hem och bli instruerade i användningen. Detta lyckades man dock aldrig få in i sjukhusens arbetssätt. Det finns därmed ytterligare potential för förbättring och besparingar.

Projektet som sådant har inte betraktats som kontroversiellt på något sätt och har inte renderat någon debatt i lokala och regionala medier. Det positiva resultatet har dock uppmärksammats av medierna och är väldokumenterat i två rapporter, en mer sammanfattande och en som går på djupet. Se nedan under ”Mer information”.

En bieffekt av den breda användningen och att man ser positiva effekter av att den börjar användas tidigt är att man även stimulerar konsumenter utan vård/omsorgskontakt att köpa produkten på den öppna marknaden. Vissa använder också sin vårdpeng på 200 pund per månad för detta.

Vad hände sedan – i Sverige?

I Sverige har nu ett första pilotprojekt påbörjats där den elektroniska dosetten används tillsammans med en molntjänst som automatiskt håller reda på om en brukare har tagit sin medicin.

Det är Landskrona kommun som i september 2016 köpte in 10 vidareutvecklade enheter av dosetten som är uppkopplade till molntjänsten Posifon Prevent. På så vis kan både vårdpersonal och anhöriga automatiskt få information om en brukares medicinintag och dessutom ta emot SMS larm ifall patienten inte tar sin dos. Tjänsten gör även dosetten enklare att använda då man kan ställa in karusellen via datorn istället för att använda knapparna på själva enheten.

Systemet används redan av runt 45 kommuner i Norge, och ett flertal svenska kommuner har uttryckt intresse för tjänsten efter att Landskronas pilotprojekt infördes, säger Niklas Granung på Posifon.

-Det är en välfärdsteknologi som är väldigt aktuell idag. Vi har absolut sett ett ökat intresse bland svenska kommuner och det är väldigt roligt. I och med första piloten är det framförallt många av Landskronas grannkommuner som hört av sig.

Projektet pågår fortfarande och ska bland annat undersöka hur tjänsten fungerar för olika målgrupper. Däribland:

De som tar många doser per dag.
De som har en tendens att pilla runt med tabletterna i dosetten (Careousel är låsbar).
Synskadade
Personer med missbruksproblem
Personer med Parkinssonsjukdom

Själva dosetten utan molntjänsten används idag redan av en majoritet av svenska landsting som ett förskrivningsbart hjälpmedel, och enligt vissa rapporter har besparingarna blivit betydligt större än de som visades upp i England. I Eslöv beräknar man att besparingarna uppgår till 18.000 kronor i månaden för varje brukare som inte längre behöver hemsjukvård på grund av dosetten. Då ingår bilkostnader och arbetstimmar för varje hembesök, som beräknas till 300 kronor per besök.

I juni lanserade även Posifon en mindre variant av dosetten (MiniTell), som bara har fem medicinfack men är mer portabel och enkelt kan läggas i fickan. Dosetten kan även ge påminnelser genom att vibrera tyst istället för att pipa, vilket gör den diskretare för brukare som t.ex. vill ha med den på jobbet.

Minidosetten utvärderas idag av hjälpmedelscentralerna på ett flertal landsting, däribland Västra Götaland, Gävleborg, Värmland, Dalarna, Halland och Östra Skåne, säger Niklas Granung.

Lärdomar och Tips

Följande lärdomar och tips kommer direkt från Jim Ellam, Staffordshire:

Viktigt att ta ett samlat grepp på detta med delat ansvar och kostnader mellan omsorg respektive hälso- och sjukvård.
Lösningen fråntar inte personalen ansvaret för att medicineringen fungerar, men är ett stöd som ger trygghet och ökar följsamheten.
Viktigt att involvera apoteken. De ser tidigt vilka som kan vara i behov av lösningen och är en viktig resurs i hanteringen som det är värt att betala för.
Försök att introducera dosetten så tidigt som möjligt, även innan minnesstörningar är märkbara. Då kan man få större nytta under en längre period, långt in i sjukdomen.
Stimulera även enskilda utan omsorgs- och vårdbehov att köpa elektroniska dosetter på den öppna marknaden. Sådana finns t.ex. att köpa i ett flertal webbutiker.

Mer information

NHS West Midlands and East
The Automated Pill Dispenser Project  (Summary Brochure)

www.pivotell.co.uk/downloads/iewmpilldispenser.pdf (på engelska)

NHS West Midlands and East
The Automated Pill Dispenser Project
End Project Evaluation Report, March 2012

www.pivotell.co.uk/downloads/WMPDReport.pdf (på engelska)

Posifon (svensk generalagent)

www.careousel.se/
www.posifon.se

Referens angående dosförpackade läkemedel i Sverige

Regeringsuppdrag: Utvärdering av dostjänsten
Rapport från Läkemedlesverket, 2013-02-28

Övrigt

2015 köptes det svenska företaget Pharmacell av det engelska företaget PivoTell. Därefter etablerades Posifon som svensk generalagent. Tillverkningen av produkten ligger dock fortsatt i Sverige utlagt på underleverantörer till PivoTell.