Erik Einebrant
Pernilla Glaser
Carl Heath
Arianit Kurti
Fanny Lindh
Peter Ljungstrand
Gunnar Oledal
Katrin Persson
Katarina Pietrzak
Niels Swinkels
Här samlar vi artiklar på svenska om projekt och aktiviteter inom Digitalisering och Lärande.
Västerviks Gymnasium förnyas med logistik, IoT och beteendeekonomi
Med hjälp av en flexibel användning av lokalerna, en genomtänkt teknikanvändning och insikter från forskningen i beteendeekonomi, ska Västerviks Gymnasium både utveckla elevernas lärande och bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.
400 matematiklärare lär sig grunderna i programmering
5 februari 2018 startade en webbaserad nybörjarkurs i programmering för lärare som undervisar i matematik på högstadiet och gymnasiet. I höst blir programmering ett obligatoriskt inslag i bland annat matematik, och det finns ett skriande behov av fortbildning. Kursen, som tagits fram av RISE ICT, i samarbete med Academedia och Makerskola, visar en möjlig väg att möta det här behovet.
Matematik, programmering och makerkultur i en etta på Hönö
Programmering och makerkultur är en central del av Öckerö kommuns arbete med att digitalisera skolan. Tre makerpedagoger åker regelbundet runt till skolorna och hjälper lärare och elever att komma igång. I höstas genomförde en makerpedagog och en lärare på Hedens skola på Hönö ett sju veckor långt projekt med en förstaklass. Det ger en intressant fingervisning om hur makerkulturen kan bidra till att utveckla undervisning och lärande.
Masterclass i digitalt skapande för lärare
En masterclass för lärare och andra som redan är väl införstådda med makerkultur och digitalt skapande var en av nyheterna på årets Makerdays. Under två dagar samarbetade ett trettiotal deltagare, under sakkunnig ledning, i mindre grupper med kreativa projekt som kan användas i undervisningen. Mot slutet av konferensen presenterades resultatet för de andra deltagarna på Makerarena.
Hur kan skolan möta och hantera lärarbristen?
Bristen på legitimerade lärare är ett växande problem på många håll i landet. Detta är särskilt allvarligt med tanke på att aktuell forskning lyfter fram den kompetente lärarens avgörande roll för elevernas lärande. Med andra ord finns det både risk för att skolans kvalitetsutveckling och dess likvärdighet hotas. Vilka slags åtgärder är möjliga för att möta och hantera det här?
Micro:bit och makerkultur på väg in i skolan
Micro:bit, som började som BBCs största digitala lärandesatsning på trettio år, är igång för fullt sedan mer än ett år tillbaka. Elever, lärare, forskare och andra intresserade vuxna arbetar nu med att hantera de utmaningar och möjligheter som öppnar sig för ett skapande lärande.
Den fysiska lärmiljöns betydelse för skolans digitalisering
Tillgången till infrastruktur och teknik är sedan länge självklara punkter när skolans digitalisering diskuteras. Nu börjar även betydelsen av kompetensutveckling och strategiskt ledarskap lyftas fram. Men vi glömmer ofta en annan central faktor: Hur skolans lärmiljö utformas och fungerar.
Mobilen i skolan och i klassrummet
Kan mobilen bli en integrerad del av det pågående arbetet med skolans digitalisering? Eller borde den kanske hellre förbjudas? Hur ser det ut i skolan och i klassrummet? Vad säger forskningen? Här är en kort genomlysning av frågan som kanske kan bidra till att föra diskussionen vidare.
Lärstrategier och lärande: en syntes av Hattie och Donoghue
När samhället utvecklas och förändras av digitaliseringen ställs nya krav på skolans undervisning. Eftersom samhället ständigt utvecklas måste alla lära sig att lära för att kunna fortsätta lära genom hela livet. Annars klarar man sig varken som medborgare eller på arbetsmarknaden.
Bättre matematikundervisning med hjälp av multimodala medier
Forskare från olika arbetsfält undersöker hur multimodala medier kan användas för att väcka elevernas intresse och för att öka deras förståelse.
Makerkultur som ett skapande innehåll i skolan
Hur ska vi se på värdet av programmering och makerkultur i skolans undervisning? Har de ett värde i sig själva eller ska de främst ses som verktyg för att underlätta utvecklingen av basförmågor och basfärdigheter som betonas i läroplanen?
Skolhuvudmännen brottas med osäkerheten kring dataskyddsförordningen
25 maj träder Dataskyddsförordningen i kraft som lag i Sverige samt i resten av EU och EES. Den innebär strängare krav på hanteringen av personuppgifter i datatjänster och även en mer strikt kontroll av att lagen efterföljs. Vilka utmaningar skapar det för skolan, där mängder av gratisappar och andra kostnadsfria digitala tjänster används i undervisningen? Vad kan göras för att hantera osäkerheten och underlätta vardagen?
Digitaliseringen av skolan - en långsiktig utmaning när samhället förändras
Regeringen har beslutat om en nationell strategi för att digitalisera skolan och under våren inleder SKL arbetet med att ta fram en handlingsplan som ska lägga grunden för en långsiktig och likvärdig verksamhetsutveckling i hela landet. I flera av landets kommuner är man redan igång med arbetet. Två forskare från Göteborgs universitet och Högskolan Väst samt beslutsfattare, tjänstemän, skolledare och lärare från Skellefteå och Lidingö delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter.
Programmering med micro:bit för matematiklärare
Nästa läsår blir programmering en del av undervisningen i flera ämnen på grundskolan, bland annat i matematik. Genomförandet av den här förändringen kommer att kräva både lärarfortbildning och en rad andra former av stödinsatser. Under hösten har RISE Interactive turnerat med en workshop om programmering med micro:bit som hjälper matematiklärare att ta det första steget.
Tretton röster om skolans digitalisering
19 oktober fattade regeringen beslut om en nationell strategi för skolans digitalisering som ska främja lärande och kunskapsutveckling och göra det möjligt för alla elever att utveckla en adekvat digital kompetens. Skolhuvudmän, skolledare och pedagoger i skolan har en röd tråd att följa - men är det tillräckligt för att nå fram till målet? Tretton personer från skolsverige delar med sig av sina tankar, farhågor och förhoppningar.
Digitala infödingar och multitasking - verklighet eller myt?
Det hävdas ibland i skoldebatten att barn och ungdomar är digitala infödingar. De sägs vara snabbare och mer effektiva än äldre, eftersom de är multitaskers. Stämmer det? Vad säger forskningen? Vilka konsekvenser får det för lärarutbildningen, för lärarna och för skolans undervisning?
EU:s allmänna dataskyddsförordning och skolan
25 maj 2018 träder EU:s nya dataskyddsförordning i kraft i unionens medlemsländer. Den kommer att ställa högre krav på verksamheter som använder datatjänster där personuppgifter hanteras. Vad innebär det för skolan? Vilka förberedelser är möjliga?
Strategiskt ledarskap för skolans digitalisering
I Sverige och i många andra delar av världen genomförs just nu digitaliseringen av skolan. Frågor kring infrastruktur och teknik har stått i centrum för arbetet, men är det tillräckligt? Får lärare den kompetensutveckling och det stöd som behövs? Är riktningen tydlig - och går alla åt samma håll?
Children Make - barns skapande och barns rättigheter
2014 var det 25 år sedan barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling. Det blev startpunkten för ett samarbete mellan Svenska Institutet, Utrikesdepartementet och Interactive Institute Swedish ICT under rubriken Children Make.
Digital kompetens, programmering och datalogiskt tänkande
Finland har en ny läroplan för grundskolan som betonar mångsidig kompetens och strävar efter att verksamhetskultur och undervisning ska bli mer undersökande, skapande och digital. På 2016 års Makerdays gav Linda Mannila i sin keynote en inblick i vad läroplanen säger.
Samhället som ett rum för lärande
Forskningsprogrammet Language as participation försöker hitta vägar att förvandla hela samhället till ett informellt klassrum för den som lär sig svenska som andraspråk.
Hur fungerar lärares kollegiala lärande på Facebook?
Samtal och diskussioner i sociala medier om digitalisering, pedagogik och undervisning är en integrerad del av många lärares yrkesvardag. Tematiska grupper på Facebook, några med tusentals medlemmar, har ofta en central betydelse för kompetensutveckling och professionellt lärande. Pedagogikforskare vid Göteborgs universitet har under tre år, från 2015 till och med 2017, undersökt hur den här typen av kollegialt och kollaborativt lärande ser ut och fungerar i praktiken.